Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det är skillnad på spermier och spermier. För inom en och samma sädesavgång finns det spermier som ger upphov till en mer livskraftig avkomma, än vad andra gör.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Friskare avkomma med "gammal" sperma

Spermier med längre livslängd resulterar i en friskare avkomma, visar forskning vid Uppsala universitet. Fyndet tros få stor betydelse vid konstgjord befruktning.

I en vanlig sädesavgång (ejakulat) finns tiotals miljoner spermier, men bara en av dem kommer att befrukta ägget. Spelar det någon roll vilken?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Normalt sett är detta inget problem, eftersom naturen tar hand om detta i samband med samlaget. Det blir den det blir, så att säga. Vid konstgjord befruktning, däremot, är frågan betydligt mer relevant eftersom det då finns helt andra möjligheter att välja vilken eller vilka spermier som ska få chans att smälta ihop med ägget och på så sätt bilda en ny individ.

- Man har vetat länge att spermier kan se olika ut, men fram till nu har man antagit att det inte spelar så stor roll vilken spermie det i slutändan blir som befruktar ägget, bara det blir befruktat. I så fall borde också avkomman bli livskraftig. Ungefär så har man tänkt, men nu kan vi visa att det finns stora skillnader mellan olika spermier inom ett och samma ejakulat och att detta påverkar avkomman, säger Ghazal Alavioon, forskare vid evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet.

Olika livslängd

Tillsammans med forskare vid University of East Anglia i Storbritannien har hon studerat zebrafiskar. Bland annat delade de i flera försök upp ett ejakulat från en hanfisk i två halvor. I ena halvan fanns spermier med en längre livslängd, medan spermiernas livslängd i den andra var kortare.

Spermier från de olika halvorna fick sedan befrukta ägg från en honfisk.

- Först beräknade vi spermiernas livslängd. Sedan väntade vi med att befrukta den ena halvan, till dess att hälften av spermierna i denna halva hade dött. Den andra halvan befruktade vi på en gång, så där fanns alltså en blandning av spermier med lång och kort livslängd, säger Ghazal Alavioon.

Avkomman följdes sedan i två år.

- Överraskande nog visade sig att avkomman från spermier med längre livslängd var betydligt mer livskraftig. Det blev fler individer, de åldrades långsammare och de levde längre, säger Ghazal Alavioon.

Stor betydelse

Det är alltså skillnad på spermier och spermier, men varför vissa spermier är bättre än andra vet inte forskarna.

- Det ska vi försöka ta reda på nu. Uppenbarligen finns det något i dessa spermier som resulterar i en mer livskraftig avkomma, men vad detta är vet vi väldigt lite om.

Huruvida samma sak även gäller för oss människor vet forskarna inte heller.

- Det är inte omöjligt och om detta stämmer även för oss människor kan man tänka sig det kan få stor betydelse vid in vitro fertilisering (konstgjord befruktning). För i så fall kan man tänka sig att man utvecklar metoder för att hitta de bästa spermierna, säger Ghazal Alavioon.

Den aktuella forskningen presenteras i tidskriften Evolution Letters.