Frihet, möjligheter - och längtan

ANNONS
|

Guldläge kallar Ingela det. Barnen är vuxna och hon har precis blivit farmor.

- Jag är ensam och gör precis vad jag vill. Jag längtar förstås efter en härlig relation ibland, men jag har inga problem nu och jag tänker inte skaffa mig några heller. Mitt liv passar mig. Just nu.

Harriet instämmer.

- Match.com, säger hon. Suveränt.

En amerikansk väninna övertalade Harriet att testa sällskap via nätet och utslaget blev över förväntan. En intensiv brevväxling uppstod.

- Alla var väldigt seriösa och sympatiska. Ett tag hade jag så mycket dejter, middagar och luncher att jag inte hann med.

ANNONS

Nu har det lugnat ner sig. Hon har fattat tycke för en två år äldre man. Vart det bär hän ger sig.

- Jag lever här och nu.

Pia-Cally släpper sonen med blicken.

- Mest stolt är jag över hur jag har faktiskt fixat det här. Jag bestämde mig för att separera och gjorde det. Jag mår bra. Jag har landat.

Triss i singlar. 38, 47 och 62 år. Olika bakgrund och livserfarenheter. Men vad gäller singellivet i storstan är de slående eniga.

- Aldrig en småstad, säger Ingela. Alla vet allt om alla, håller koll på varandra och det är svårt att knyta nya kontakter.

De andra nickar.

- Här finns så mycket intressant. Jag vill ha storstadens kultur, säger Harriet. Vetenskapsfestival, jazzfestival, utställningar, mässor, filmfestival. Det är bara att välja och vraka.

Harriet har varit ensam längst. Varför?

- Jag blev så bränd, så besviken. Skilsmässan var uppslitande och jag ville inte träffa någon. Flickornas pappa tog helt avstånd från oss och det kändes hårt.

Som ensamstående trebarnsmor fick Harriet börja med att läsa in studenten och skaffa sig en utbildning för att försörja familjen. Det var tuffa år. Under en kort period på 80-talet var hon omgift.

ANNONS

Även Ingela har varit gift två gånger.

- Omgivningens negativa reaktioner var svåra att hantera, säger hon. Det var få som stöttade. "Inte kan man skilja sig från en så bra människa." Det hade varit lättare om han var dum och elak.

Två fantastiska äktenskap. Men de tog slut och Ingela ser det inte som ett misslyckande. Relationen med barnens far lever vidare i positiv anda. Ett gemensamt fritidshus har betytt mycket.

- Jag tror att mina två äktenskap har varit mycket bättre än många äktenskap som fortfarande varar.

Pia-Callys uppbrott i somras var ett välplanerat avsked.

- När vi träffades var han helt rätt. Jag kunde nästan bocka av i protokollet, säger hon och skrattar. Men ganska snabbt blev känslan mer vänskaplig. Det visade sig att något saknades ...

- Pirret, inflikar Harriet.

- ... så vi valde att leva i ett kamratligt förhållande, nästan som syskon. När så Petter trots allt blev till såg vi det som vår kanske sista chans att få ett barn.

Relationen avslutades med två veckors semester tillsammans, alla tre. Nu är Petter varannan långhelg hos pappa i Norge och Pia-Cally njuter av livet. Nytt kul jobb, goda vänner, dejter efter behag. En helg med 13 killar i Hemsedal var inte helt fel.

ANNONS

- Jag skyndar långsamt och lekfullt, säger hon med ett stort leende. Jag har ingen brådska och tar igen lite ...

Som ensamstående med barn märker hon dock en klar förändring i yrkeslivet - det är betydligt trögare att få jobb. Små privata arbetsgivare är rädda för ekonomiska bakslag om personalen är borta mycket.

- Våra politiker måste ta ett större ansvar för effekten av den nya sjukförsäkringslagen. Den exkluderar vissa grupper från arbetsmarknaden.

Alla tre känner att de ordnat upp sina liv. De trivs som singlar. Och vi pratar om hur viktigt det är att skratta tillsammans, om en massa måsten som försvinner, om faran med att klamra sig fast vid ägodelar och den plötsliga saknaden efter närhet och värme när man vill ha och inte kan få.

Ensamhet?

- Ibland kan man vara mer ensam i en relation än om man lever ensam, säger Ingela. Jag vill inte vänta på någon som inte har tid med mig. Det gäller att vara med rätt människa så att man blir sitt bästa jag.

Harriet lutar sig fram.

- Precis som om hon sitter och pratar om mig. Jag har svårt för människor som ältar problem. Jag vill se möjligheter, ha ett roligt liv. Och jag vill inte umgås med snåla män.

ANNONS

Alla skrattar.

- Snålheten går igenom i hela personligheten, förklarar Harriet. Generositet handlar om att vara omtänksam.

Harriet har två år kvar till pensionen. Mängden ledig tid ökar och den vill hon gärna lägga på fler resor. Tillsammans med någon. Men om att flytta tillbaka till småstaden säger hon bestämt:

- Aldrig mer.

Ingela, 47 år.

Arbetsmiljökonsulent.

2 vuxna barn.

Singel sedan fyra år.

"Jag är inne i en njutningsfas. Jag kan spela golf, träna, träffa vänner och äta havregrynsgröt i stället för middag om jag känner för det."

Harriet, 62 år.

Arbetsterapeut.

3 vuxna barn.

Singel sedan 17 år.

"Änkemännen är bäst. De har levt länge i ett förhållande och är mer stabila än de andra fladdermössen."

Pia-Cally, 38 år.

Arkitekt.

1 barn på 2 år. Fadern bor i Norge.

Singel sedan förra sommaren.

"Dansa bra och kyssas bra, tillsammans med mig. Det tror jag är en bra temperaturmätare på personkemin."

ANNONS