Utbildningsminister Gustav Fridolin anser att det finns ett problem med marknadsanpassningen inom den svenska skolan. Arkivbild.
Utbildningsminister Gustav Fridolin anser att det finns ett problem med marknadsanpassningen inom den svenska skolan. Arkivbild.

Fridolin håller med: Skolan är ojämlik

Flera forskare har i en debattartikel riktat hård kritik mot det svenska skolsystemet. Och utbildningsminister Gustav Fridolin håller med om stora delar av kritiken.

ANNONS
|

17 debattörer, bland dem både professorer och forskare, riktade i en debattartikel i Svenska Dagbladet stark kritik mot det svenska skolsystemets marknadsanpassning. Gustav Fridolin (MP) håller med om att det finns problem med att svenska skolor till viss del styrs av vinstdrivande företag.

- Sverige är i princip ensamt om att låta börsnoterade företag göra vinst på skattepengar, det har såklart varit en av drivkrafterna till att skolsystemet så mycket har förvandlats till en marknad, säger Fridolin till TT.

ANNONS

Delar inte analysen

Enligt debattörerna är det fria skolvalet en särskilt viktig faktor bakom ojämlikheten och marknadsutsättningen. Skolvalet leder till en segregation mellan olika kategorier av elever där vinnarna är elever från resursstarka hushåll i tätorter, som både har möjlighet och de resurser som krävs för att göra aktiva val, anser de. Men Gustav Fridolin delar inte den analysen fullt ut.

- Jag tror att man gör det lite lätt för sig om man säger att möjligheten att välja skola är ett problem per definition. Jag tycker att det ska finnas möjlighet att välja skola utifrån olika pedagogiska inriktningar. Det här är något som har sporrat många skolor att börja jobba med tydligare pedagogiska idéer.

Samtidigt håller Fridolin med om att det finns baksidor med det fria skolvalet.

- Det som är fel är ju när skolvalet blir riggat; det blir ett val för vissa men inte för andra och vi får en sortering av elever utifrån vissa givna bakgrunder.

ANNONS

Skurit för mycket

För att komma till rätta med problemen vill Fridolin se flera åtgärder. Bland annat vill han ha förändrade kösystem då de som inte ställt sina barn i kö från födseln inte heller har någon chans att komma in på de skolor de önskar. Dessutom vill han se stora investeringar som går till de elever som har det tuffast.

- Det vi sett sedan 90-talet och förra finanskrisen är att man skurit ner på mycket för dem som kommer till skolan med inte lika mycket hemifrån, säger han.

- Det är klart att är man en politiker som brinner för något så vill man alltid att det ska gå snabbare.

TT

ANNONS