FRA spionerar på Ryssland åt USA

ANNONS
|

Uppgifter från FRA:s spaning mot ryska politiker lämnas till den amerikanska underrättelsetjänsten National Security Agency, enligt dokumenten som Uppdrag granskning (UG) har studerat. Där beskrivs den svenska motsvarigheten FRA som en "ledande partner" i det internationella samarbetet.

"FRA försåg NSA (...) med en unik samling om högt prioriterade ryska mål, såsom ledningen", enligt ett NSA-dokument från den 18 april.

Inför ett möte med FRA instrueras NSA-chefer att berömma svenskarna:

"Tacka Sverige för dess fortsatta arbete mot ryska mål, och understryk den huvudroll som FRA spelar som en ledande partner i arbetet med det ryska målet, inklusive den ryska ledningen (...) och (...) kontraspionage. FRA:s tillgångar till kablar har resulterat i en unik signalspaningsrapportering på alla dessa områden".

ANNONS

Försvarsminister Karin Engström (M) säger att spaningen är nödvändig.

-Vi behöver kunna genomföra underrättelseverksamhet för att skydda Sverige mot yttre hot. Vi har en verksamhet som sker inom ramen för FRA, med tydlig lagstiftning, strikt kontroll och parlamentarisk insyn. Men hur den går till, och med vilka Sverige samarbetar, är inte öppna uppgifter. -Självklart tar regeringen del av den underrättelseverksamhet som bedrivs, det är ju det som är själva syftet. Det är också självklart så att vi vet vilka vi samarbetar med. Däremot har vi valt att inte kommentera med vilka länder FRA har ett samarbete.

TT: Tycker du att övervakningen är förenlig med svensk alliansfrihet?

-Att vi har samarbeten är något väldigt naturligt, vi bygger vår säkerhet i samverkan med andra länder och andra organisationer.

En självklarhet, anser Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, om uppgifterna.

-Den enda farhågan är att vi inte tar tillräckligt betalt, säger Nicander till TT om utbytet med USA. -Jag tycker FRA ska få medalj som kan leverera sådan unik information.

Utrikesminister Carl Bildt (M) säger till SVT att han inte kan kommentera uppgifterna om spionage. Han säger sig inte tro att relationen till Ryssland påverkas.

-Inte alls. Jag tror inte ens de har noterat detta, säger Bildt, som befinner sig i Ukraina för ett ministermöte inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Pressrådet på ryska ambassaden i Stockholm, Aleksander Tasjedko, säger till TT att man avvaktar:

-Det föreligger ingen officiell kommentar ännu, men detta är något som vi förstås följer noga.

TT: Hur pass allvarligt kan detta påverka relationerna mellan Ryssland och Sverige?

-Låt oss vänta och se. Vi vill gärna se hela tv-programmet först för att se vad det handlar om exakt. Men stämmer det som rapporterats under morgonen så reser det ju allvarliga frågor, säger Tasjedko.

Ryssland lär bli besviket på Sverige och kommer att fördöma spioneriet kraftfullt.

Det säger Boris Pankin, före detta rysk utrikesminister och ambassadör i Stockholm under Sovjettiden, till TT.

-Jag är inte ett dugg förvånad, snarare besviken. Vi vet ju sedan länge att USA spionerar över hela världen och att svenska myndigheter förlitar sig på att USA ska ta hand om deras säkerhet.

TT: Hur kommer Ryssland att agera?

-Ryssarna lär också bli besvikna och irriterade. Nu när det har offentliggjorts så måste Ryssland givetvis fördöma Sveriges agerande.

TT: Men nog måste Ryssland ha vetat om att det förekommer spaning?

-Självfallet, men att få veta det så här är ingen trevlig överraskning. Varför gör Sverige detta? För ryssarna är Sverige en god granne. Sovjetunionen utgjorde heller aldrig ett hot mot Sverige. Varför skulle vi ha varit det? Det fanns inget praktiskt skäl och det gör det inte nu heller.

Boris Pankin lever sedan många år i Sverige.

Riksdagen beslutade 2008 att ge FRA tillstånd att, för att kartlägga "yttre hot" mot landet, spana mot sms-, e-post och internettrafik som går via kabel över Sveriges gräns. Samma år rapporterade Svenska Dagbladet att FRA-lagen gör det möjligt att söka igenom den stora ryska data- och teletrafik som går via Sverige och att uppgifter därifrån sedan ingår i den svenska byteshandeln med andra västländer.

ANNONS

-Ur de här dokumenten som citeras ter sig ju utlandskopplingen som mycket mer central och kanske till och med som en drivande faktor bakom FRA-lagen, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, till TT.

Dokumenten slår fast det som tidigare bara varit andrahandsuppgifter: Att FRA och NSA har ett intimt samarbete och att det är riktat mot den ryska ledningen, säger Agrell.

Varje enskilt spaningsuppdrag som FRA gör ska ha en viss inriktning, men det är oklart hur preciserade de brukar vara.

-Det vi kan läsa ut i det här sammanhanget är att det är ganska vida ramar, det är en stor låda som heter "i stort sett allt om Rysslands ledning och Rysslands politik", säger Agrell.

All spaning som FRA bedriver måste först godkännas av Försvarsunderrättelsedomstolen. Den ska väga spaningens värde mot integritetsaspekten - men personer som bedriver underrättelsearbete mot Sverige kan knappast räkna med att Sverige tar särskilt stor hänsyn till deras integritet.

-Statsledningar kan vara av intresse. Det är väl som utrikesministern (Carl Bildt) säger, att om man är minister på den nivån får man räkna med ett underrättelseintresse, säger ordföranden Runar Viksten.

Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Hans Linde kommer i dag att begära att riksdagen kallar till sig Bildt.

-Har det varit så att amerikanska intressen har styrt, att det varit USA som begärt att Sverige ska ta fram de här uppgifterna, då har man gått utanför det mandat som svensk lagstiftning ger till FRA, säger Linde.

Bakgrund: Snowden och signalspaningen

Londontidningen The Guardian började den 5 juni publicera avslöjanden om hur USA:s underrättelsetjänst NSA ägnat sig åt massiv övervakning av tele- och datatrafik runtom i världen. Källan var 30-årige Edward Snowden, som jobbat åt en underentreprenör till NSA men hoppat av.

UG:s reportrar har i sitt avslöjande samarbetat med Snowdens kontakt, journalisten Glenn Greenwald. Det var Greenwald som tog emot Snowdens läckta material och som har stått för en rad avslöjanden om västerländska underrättelsetjänster sedan dess.

Det har på senare tid förekommit internationella medieuppgifter om ett utbrett, USA-lett internationellt signalspaningsarbete där FRA flera gånger nämnts som en viktig samarbetspart. Bland annat har den brittiske journalisten Duncan Campbell hävdat att Sverige, genom FRA, blivit "den största samarbetspartnern till (den brittiska signalspaningsbyrån) GCHQ utanför de engelskspråkiga länderna".

ANNONS

I september kom det fram att Brasiliens och Mexikos statschefer personligen avlyssnats. I oktober blev det Frankrikes och Tysklands tur, med avslöjanden om utbredd avlyssning i Frankrike och spioneri mot förbundskansler Angela Merkel.

ANNONS