En manifestation för personlig assistans 2016. Arkivbild.
En manifestation för personlig assistans 2016. Arkivbild.

Fortsatt färre får statlig assistans

Antalet funktionshindrade som har eller beviljas statlig assistansersättning fortsätter att minska.

ANNONS
|

Enligt statistik från Försäkringskassan hade 14803 personer statlig assistansersättning i januari i år. På en månad innebär det en minskning med 80 personer, på ett år cirka 800 personer och på två år omkring 1300. Det totala antalet har inte varit lägre sedan 2006.

Åsa Regnér hävdar att minskningen framför allt beror på att några vägledande domar har fått genomslag i Försäkringskassans bedömningar.

- De här domarna har ju fått väldigt starkt genomslag, säger hon.

ANNONS

Minskade markant

Det var också under 2016, när Försäkringskassan började tillämpa två domar från 2012 och 2015, som antalet ersättningsberättigade började gå ner markant.

Regeringen beslöt i november, hårt ansatt av kritik för att skära ned på assistansen, att omprövningar av rätt till assistans ska frysas tills vidare. Då hade Försäkringskassan larmat regeringen om att konsekvenserna kunde bli mycket stora för stat, kommun och enskilda om inget gjordes.

Försäkringskassan framhåller att ett skäl till minskningen är att allt fler får avslag när de söker om statlig assistansersättning första gången. Under 2016 var det 79 procent och myndigheten räknade i slutet av förra året med att den andelen skulle bli ännu högre under 2017. Ett antal personer försvinner varje år ur ersättningen på grund av att de avlider samtidigt som färre beviljas ersättning.

Funktionshindrade som ansöker om statlig assistansersättning måste ha ett behov av hjälp av assistenter på över 20 timmar per vecka. De som beviljas statlig ersättning har i genomsnitt hjälp 128,5 timmar per vecka. Personer som inte har hjälpbehov över 20 timmar per vecka kan ansöka om assistans från kommunen.

Utreds vidare

Flera organisationer, samt oppositionspartier i riksdagen, har begärt att regeringen snabbt ska komma med lagändringar som rättar till det som de anser är fel i den nuvarande lagstiftningen.

ANNONS

- Det är inte alldeles glasklart hur en lagändring skulle se ut, säger Regnér.

Hon hänvisar, som tidigare, till att en utredning om assistansersättningen också går igenom hela reformen sedan en tid. Den ska vara klar i höst.

TT

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade, LSS, som infördes 1994.

1994 fick 6100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka.

Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I januari i år hade cirka 14800 statlig assistans, cirka 1300 färre än 2015.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.

Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

2016 minskade utgifterna för den statliga ersättningen till 21,5 miljarder.

2017 beräknas utfallet ha blivit 23,2 miljarder.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet bryta bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Hälften av ökningen till 2015 beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 år har fått rätt att behålla assistans.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

ANNONS