Genom att studera möss har forskare vid Karolinska institutet (KI) hittat en grupp nervceller i hjärnan hos möss som har en viktig roll för aggressioner.
Bland annat lyckades forskarna genom att stimulera aktiviteten i nervcellerna starta ett aggressivt beteende i situationer där mössen normalt inte går till attack men också avbryta attacker genom att hämma cellerna.
Förändrade hierarkier
På så vis kunde de också påverka dominans i förhållandet mellan två möss – att göra en dominant mus till underordnad och tvärtom. Något som kvarstod två veckor senare.
- Det här väcker frågan om det här systemet är relevant även hos människan, vilket det finns goda skäl att tro, säger Christian Broberger, docent vid institutionen för neurovetenskap vid KI och huvudansvarig för studien.
Först vill forskarna veta om det är samma system som styr aggressioner hos människan. Nästa steg är att ta reda på om detta system är överaktivt hos personer som är problematiskt aggressiva.
- Det är långt in i framtiden, men en dröm skulle vara att kunna gå in och påverka aktiviteten i systemet, att man kan hantera aggression på ett bättre sätt. I dag finns i princip inga läkemedel annat än att söva ner folk, säger han.
- För att kunna göra riktigt bra beteendeterapier behöver man förstå hur beteenden uppstår i hjärnan, hur de är organiserade och vilka nervceller som pratar med varandra. Då kan man även optimera utvecklingen av det som kallas KBT.
Belöning i aggressioner
Att det finns en belöningskomponent är en relativt ny upptäckt på djurnivå, enligt Christian Broberger. Och det finns en belöningskomponent även i aggressioner hos möss; om de exempelvis har varit vinnare i en viss miljö söker de sig tillbaka till den miljön.
- Det vi har kunnat hitta är att de här cellerna som driver attackbeteenden också har kopplingar och kan aktivera de system som ger belöning, säger han.
Vilket är något som skulle kunna ge uppslag för hur man ska hantera överdriven aggressivitet:
- Nu vet vi var i hjärnan vi ska leta och vi kan få idéer om vad det är för signalsubstanser vi ska börja undersöka, säger Christian Broberger.
