Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Forskare oense om effekten

Frågan om hur ord kan förändra har kommit upp i hen-debatten. Och åsikterna går isär. – Man kan inte trolla bort problem med ord. Det är en skenlösning, säger professorn Yvonne Hirdman.

Hen är ett könlöst pronomen som kan användas i stället för hon eller han. Yvonne Hirdman, professor i samtidshistoria som bland annat bedrivit genusinriktad forskning, är skeptisk till ordet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag tror inte att man med hjälp av ett ord kan ta bort underordning, säger hon.

Hon jämför det med när man började kalla städare för lokalvårdare, för att höja statusen på yrket.

– Det har inte gjort någon skillnad, säger hon.

Yvonne Hirdman påpekar också att finskan redan har en motsvarighet till hen, och att det ”inte är paradiset på jorden”. Men själva debatten kring hen tror hon ändå kan fylla en funktion.

– Svenskar intresserar sig för jämställdhet och genus, så det är klart att debatten kan bära frukt och föra något framåt, säger hon.

Men att ordet hen skulle bli allmänt vedertaget och börja användas som vilka andra ord som helst, det tror hon inte.

– Det kommer inte att hända. Det finns inte på denna planet, säger Yvonne Hirdman.

Men språkforskaren Karin Milles vid Södertörns Högskola är av en annan åsikt.

– Jag tycker att hen är en rolig lösning på två kommunikativa problem som vi har. Ibland pratar man om en person som vi inte känner till könet på till exempel, då löser ordet hen det på ett elegant sätt. Sen finns den andra delen av det, när en person inte vill kalla sig han eller hon och gör ett val, ett politiskt ställningstagande, säger hon.

Enligt Karin Milles är det självklart att språket har kraft att förändra.

– Ordet snippa har ju till exempel gjort att barn kan prata om sitt kön på ett annat sätt. Det finns många ord som hjälpt till att föra saker framåt, ordet demokrati som grekerna kom på till exempel. Det är ganska bra att ha det ordet när man vill skapa och ha en demokrati, säger hon.

Men hon tillägger också att det inte räcker att bara ändra själva ordet, utan också det som finns bakom. Att svenskarna är redo för ordet hen när hon dock ganska övertygad om.

– Sverige är absolut redo för tankar om individer snarare än könstillhörigheter. Så det blir kul att se vad som händer med hen, efter debatten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.