En av de perenna veteplantor som klarade sig bra i sommarens torka och nu ger forskare hopp om att kunna utveckla stabilare sädesslag.
En av de perenna veteplantor som klarade sig bra i sommarens torka och nu ger forskare hopp om att kunna utveckla stabilare sädesslag.

Forskare: Flerårigt vete kan rädda skörden

Det blev en exceptionell sommar på många vis. Inte minst för en grupp forskare i Uppsala som utvecklar fleråriga sädesslag.

ANNONS
|

Medan sommarens torka skapade stora, bruna hål i åkrarna runt omkring Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) försöksodlingar i Uppsala, växte det perenna vetet på forskarnas åker till synes helt opåverkat av torkan.

- Det var som att torkan inte gav någon effekt på de här plantorna. De växte precis lika bra som under förra årets säsong. Vi ser inga luckor eller stressade plantor i våra försöksfält som i fälten med vår- och höstvete intill, säger Anna Westerbergh, docent och forskare i genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

ANNONS

Får kraftigare rot

På hennes fält odlas flerårigt, eller så kallat perent, vete och korn. I dag använder jordbrukarna ettåriga sädesslag. Skillnaden är stor. Ett flerårigt sädesslag får kraftigare rötter, plantan blir rejälare och klarar variationer i väder och vind bättre, och att själv ta upp vad den behöver av näring och vatten.

Fördelarna med perenna sädesslag är därför flera, dels ur miljösynpunkt men också utifrån att skörden blir stabilare.

- En lantbrukare behöver inte så varje år, eller plöja. Det betyder att mer kol binds till marken vilket betyder mindre utsläpp av koldioxid. Och mindre arbete med maskiner på åkrarna. Det innebär mindre läckage av näring, och man behöver inte gödsla lika ofta. Och man behöver inte vattna, säger Anna Westerbergh.

En andra skörd

Och eftersom plantorna är starka och livskraftiga går det, efter skörd och lite senare på hösten, att skörda bladen som foder åt djur.

Än så länge har däremot skörden varit mindre än för de traditionella ettåriga sädesslagen. Där behövs mer forskning och växtförädling, menar hon. Än så länge finns heller ingen faktisk uträkning av hur en lantbrukares kostnader påverkas.

ANNONS

- Många jordbrukare ser och förstår att vi behöver ett mer uthålligt jordbruk. De förstår också fördelarna med det vi gör, och det är lockande att slippa plöja och så efter varje skörd, säger Anna Westerbergh.

- Men de behöver se att det finns en ekonomi i detta, där ser vi idag en osäkerhet. Om lantbrukarna skulle kompenseras för odling av perenna växtslag och ett klimatsmart jordbruk, då kan det bli extra intressant. Dessutom, precis som vid ekologisk odling, så gäller det att hitta en marknad. Den borde finnas.

TT

Fakta: Perenna sädesslag

Målet är att den perenna plantan ska kunna odlas och ge god avkastning under minst fem säsonger.

Om 5–10 år tror forskargruppen att det första perenna sädesslaget som ger acceptabel skörd kan finnas i bruk i Sverige.

Att ettåriga sädesslag utvecklats inom jordbruket, tror forskarna beror på att människan när hon började bruka jorden brände bort den tidigare växtligheten, så kallat svedjejordbruk. Ettåriga växter producerar fler frön och rotade sig och växte snabbare än de fleråriga vilket gjorde att det för de tidiga jordbrukarna blev enklare att fortsätta odla med ettåriga växter. Det var lättare när nya fält skulle odlas att ta med sig frön än hela plantor.

Forskargruppen använder traditionell växtförädling. De har provat två vägar för att ta fram plantor: En perenn vild släkting till svenska ettåriga sädesslag domesticeras för att ge bra skördeegenskaper och en ettårig sort görs flerårig genom korsningar med en perenn vild släkting.

Källa: SLU

ANNONS