Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Fler vill ta emot färre flyktingar

Fler svenskar vill ta emot färre flyktingar. Det är en tydlig trend i den senaste Som-undersökningen från Göteborgs universitet. 52 procent anser att det är bra att ta emot färre flyktingar. I förra mätningen var det 40.

Den mer negativa inställningen till flyktingar är en av de större förändringarna i undersökningen, som gjorts under senaste hösten och vintern. 52 procent stödde förslaget att ta emot färre flyktingar, medan 24 procent var emot. När frågan ställdes 2015 "vann" flyktingmotståndarna knappt med 40–37.

Sverigedemokraterna står i särklass när det gäller att vilja ta emot färre flyktingar. 96 procent tycker att det är ett bra förslag. Därefter följer moderater, 64 procent – en stor ökning från 42 procent 2015.

Större skillnader

Bland vänster- och miljöpartister är det bara 13 procent som vill ta emot färre flyktingar. Hos socialdemokrater är siffran 42 procent, jämfört med 29 i enkäten 2015.

Frågorna om migration och invandring illustrerar att vi har en ökad polarisering i politiken, med större skillnader mellan partierna, anser professor Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.

- Inställningen till de här frågorna spelar en allt större roll för människors partisympati, tillägger han.

Följer politiken

Han är inte förvånad över att fler svarande är restriktiva mot flyktingar.

- Att ta emot färre flyktingar är numera sjösatt i officiell svensk regeringspolitik, med bred förankring i riksdagen. Det är inte så konstigt att folket följer efter, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Som-undersökningen skickades till mer än 20 000 svenskar. Svarsfrekvensen blev 51 procent, vilket anses bra för en sådan enkät.

En total bild av svaren är att vänster–höger-skalan står sig som den viktigaste dimensionen i svensk politik.

SD långt från andra

Man ser också att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna står långt ifrån andra grupper i många sakfrågor. Ekengren Oscarsson ger tiggeri, bistånd, folkomröstningar, EU och arbetskraftsinvandring som exempel.

Andra frågor i undersökningen handlar om vad människor oroar sig för inför framtiden. I denna del är oro för utbredd resistens mot antibiotika ny i toppen, tillsammans med terrorism, miljöförstöring och klimatförändringar. Efter dessa kommer oro för främlingsfientlighet.