Fler ska få rätt till personlig assistans

Fredrik Malmberg har gjort sin utredning på uppdrag av regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna. Efter drygt ett års arbete lämnas den nu över till socialminister Lena Hallengren (S).

Utredningen föreslår reformer för barn och vuxna med stora och varaktiga funktionshinder för totalt 2,7 miljarder kronor, varav förbättringarna för barn står för 1,3 miljarder.

Utredningen bedömer att omkring 2 000 fler personer kan få rätt till personlig assistans, varav 800 barn. Förutsatt att politikerna genomför förslagen.

Framför allt är det tre områden där utredningen funnit brister i dagens system. Dels det som benämns om egenvård, det vill säga den vård som inte är sjukvård. Dels vad som beviljas i form av tillsynsinsatser och även vad som ingår i det så kallade föräldraansvaret – den omsorg föräldrarna själva kan antas stå för.

Mer rättssäkert

Utredaren Fredrik Malmberg ser behov av rejäla förändringar. Han tycker inte att det är rimligt att något som övervakning av medicinsk apparatur ingår i dag.

– Det ingår ju inte i ett normalt föräldraansvar, säger han.

Föräldraansvaret ska också göras om till ett så kallat föräldraavdrag med tydliga schabloner, så att handläggningen hos Försäkringskassan blir mer enhetlig och rättssäker.

– Det är otroligt svårt och blir ganska godtyckligt, säger Malmberg om handläggarnas hantering i dag.

Utredningen konstaterar att det sedan 2014 har blivit allt svårare att få rätt till personlig assistans. Olika vägledande domar har satt praxis. Den största minskningen har skett hos barn i åldersgruppen 0–6 år, där minskningen har varit över 70 procent.

– Behoven för de här barnen har inte försvunnit, så det har fått väldigt stora konsekvenser för de här familjerna och vad gäller föräldrars hälsa och livssituation, säger Malmberg.

Blankt blad

Vem som bär ansvaret för den kraftiga minskningen är svårt att svara på, säger han, men domstolarnas tolkningar är inte helt lätta att förutse.

– Därför har vi lagt mycket tid på att göra det här välavvägt i våra förslag så att det inte blir oväntade tolkningar.

Fredrik Malmberg pekar också på att hälso- och sjukvården kommer ta ett större ansvar med utredningens förslag. Bland annat med instruktioner och rådgivning till dem som ska utföra vården.

Fler personer behöver därutöver rätt till insatser som innebär tillsyn, till exempel för personer med utåtagerande beteende.

– Den beviljade tillsynen är otillräcklig. Vi börjar om med ett blankt blad. Nu föreslår vi att stöd ska kunna ges för motivering och vägledning, för att förebygga vissa situationer och i situationer då det finns en medicinsk problematik.

"Rätt riktning"

Socialminister Lena Hallengren (S) understryker att hon tycker att assistansstödet är mycket viktigt och välkomnar utredningen.

– Jag tycker att utredningen har gjort ett bra jobb, säger hon.

Men när färdiga förslag kan läggas fram för riksdagen och därefter träda i kraft vet hon inte. Först ska förslaget ut på remiss.

– Vi har tillsatt utredningen med kunskap om vilka brister som har blivit och vi har sett en urholkning i och med att praxis i domstolar gett de här effekterna, säger hon.

Förslagen välkomnas av organisationen Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU).

– Jag hade önskat att man gått lite längre när det gäller förslagen om hur långt föräldraansvaret ska sträcka sig, men det är ett steg i rätt riktning, säger RBU:s ordförande Maria Persdotter.

Persdotter utgår från att regeringen och samarbetspartierna är beredda att anslå de 2,7 miljarder i ökade anslag som utredaren bedömer krävs.

Tar höjd

Nicklas Mårtensson, generalsekreterare på Funktionsrätt Sverige, konstaterar att utredningen inte har haft så stort fokus på att spara som den hårt kritiserade utredningen från 2019.

Bengt Eliasson, riksdagsledamot för Liberalerna, är en av dem som drivit på för utredningens inriktning. Han kallar förslagen ett stort steg framåt.

– Äntligen något positivt vad gäller den personliga assistansen, säger Eliasson.

På frågan om regeringen, C och L är beredda att anslå mer pengar redan i höstens budget som avser 2022, säger han att L tar höjd för detta och räknar med att förändringarna genomförs successivt med början nästa år.

Lars Larsson/TT

Niklas Svahn/TT