Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Människor blir mer medvetna om att personlig information samlas in digitalt. Men att man inte vet hur och till vad, vilket skapar oro. Arkivbild.

Fler oroar sig över datainsamling

Fyra av tio – dubbelt så många jämfört med för fyra år sedan – är oroliga över hur deras insamlade användardata nyttjas, visar en undersökning.

Samtidigt svarar endast 19 procent att de inte gör några aktiva val för att förhindra att deras personliga information samlas in, enligt undersökningen som gjorts av analys- och konsultföretaget Insight Intelligence.

- Folk är mer medvetna om att personlig data samlas in, men okunskapen om hur den samlas in och vad den används till är väldigt stor och det skapar oro, säger bolagets vd Lukas O Berg.

Han tillägger att den ökade negativa inställningen innebär ett trendbrott mot tidigare år.

Sonja Buchegger forskar om integritet i sociala medier vid Kungliga tekniska högskolan och har i flera år varnat för riskerna med datainsamling. Enligt henne har de senaste årens framsteg inom teknik, datavetenskap och maskininlärning kraftigt förbättrat kapaciteten för hur information kan samlas in, lagras, processas och analyseras.

- Mer och mer data samlas in vilket ger ett större underlag, och datan blir också mer personlig. Det är något att oroa sig över, säger hon.

Övervakning och manipulation

Mobiltelefoner talar genom gps-positionering om var vi befinner oss. Hälsoappar lagrar uppgifter om puls och antal steg vi tar. Tekniker för ansiktsigenkänning, röst- och textanalys blir allt mer sofistikerade.

Detta har Kina tagit fasta på, som genom att para ett redan välutbyggt kameranätverk med användardata utvecklar ett system för att kunna betygsätta dess medborgare efter hur väl de sköter sig i linje med regimens önskan.

Ett närmare exempel är Cambridge Analytica-skandalen.

- Vi vet inte hur framgångsrika de egentligen var, men vi vet att data använts för att manipulera oss, inte bara för att visa reklam utan också för att förändra hur vi tänker kring sådant som berör demokratin och hur vi röstar, säger Sonja Buchegger.

Bättre kommunikation

Att underminera val och kontrollera hela befolkningar är givetvis långt värre än att ett enskilt bolag säljer användardata vidare till tredje part i reklamsyfte. Men det kan vara nog så illa, om användaren inte lämnat samtycke, och just ovetskapen om detta verkar vara något som människor berörs av. I undersökningen anser 77 procent att företag borde blir bättre på att kommunicera hur personlig information används, och i jämförelse uppger endast en procent att information i användarantal är lätt att ta till sig. Här finns en uppenbar konflikt mellan å ena sidan användarnas tillit och bolagens önskan, påpekar Lukas O Berg.

- Allting kokar ner till kommunikation. Om folk visste hur informationen skulle användas och till vad skulle de vara mycket mer öppna att dela med sig.

I maj träder EU:s nya dataförordning GDPR i kraft, vilken förutspås tvinga datainsamlande aktörer till viss uppsträckning. Bland annat måste bolag redovisa för myndigheter hur och i vilket syfte man samlar in data.

- Vi hoppas att det blir bättring, men vi vet inte hur lagen kommer att tolkas, säger Sonja Buchegger.