Samtidigt svarar endast 19 procent att de inte gör några aktiva val för att förhindra att deras personliga information samlas in, enligt undersökningen som gjorts av analys- och konsultföretaget Insight Intelligence.
- Folk är mer medvetna om att personlig data samlas in, men okunskapen om hur den samlas in och vad den används till är väldigt stor och det skapar oro, säger bolagets vd Lukas O Berg.
Han tillägger att den ökade negativa inställningen innebär ett trendbrott mot tidigare år.
Sonja Buchegger forskar om integritet i sociala medier vid Kungliga tekniska högskolan och har i flera år varnat för riskerna med datainsamling. Enligt henne har de senaste årens framsteg inom teknik, datavetenskap och maskininlärning kraftigt förbättrat kapaciteten för hur information kan samlas in, lagras, processas och analyseras.
- Mer och mer data samlas in vilket ger ett större underlag, och datan blir också mer personlig. Det är något att oroa sig över, säger hon.
Övervakning och manipulation
Mobiltelefoner talar genom gps-positionering om var vi befinner oss. Hälsoappar lagrar uppgifter om puls och antal steg vi tar. Tekniker för ansiktsigenkänning, röst- och textanalys blir allt mer sofistikerade.
Detta har Kina tagit fasta på, som genom att para ett redan välutbyggt kameranätverk med användardata utvecklar ett system för att kunna betygsätta dess medborgare efter hur väl de sköter sig i linje med regimens önskan.
Ett närmare exempel är Cambridge Analytica-skandalen.
- Vi vet inte hur framgångsrika de egentligen var, men vi vet att data använts för att manipulera oss, inte bara för att visa reklam utan också för att förändra hur vi tänker kring sådant som berör demokratin och hur vi röstar, säger Sonja Buchegger.
Bättre kommunikation
Att underminera val och kontrollera hela befolkningar är givetvis långt värre än att ett enskilt bolag säljer användardata vidare till tredje part i reklamsyfte. Men det kan vara nog så illa, om användaren inte lämnat samtycke, och just ovetskapen om detta verkar vara något som människor berörs av. I undersökningen anser 77 procent att företag borde blir bättre på att kommunicera hur personlig information används, och i jämförelse uppger endast en procent att information i användarantal är lätt att ta till sig. Här finns en uppenbar konflikt mellan å ena sidan användarnas tillit och bolagens önskan, påpekar Lukas O Berg.
- Allting kokar ner till kommunikation. Om folk visste hur informationen skulle användas och till vad skulle de vara mycket mer öppna att dela med sig.
I maj träder EU:s nya dataförordning GDPR i kraft, vilken förutspås tvinga datainsamlande aktörer till viss uppsträckning. Bland annat måste bolag redovisa för myndigheter hur och i vilket syfte man samlar in data.
- Vi hoppas att det blir bättring, men vi vet inte hur lagen kommer att tolkas, säger Sonja Buchegger.
Fakta: Om undersökningen
41 procent är oroliga för att den personliga information de delar med sig av används i syften som de inte är bekväma med, att jämföra med 21 procent 2015.
72 procent anser sig inte veta hur personlig information samlas in.
74 procent anser att information om datainsamling borde blir mer lättillgänglig. Varannan skulle vilja se symboler som sammanfattar hur informationen används.
48 procent av de yngre uppger att den vanligaste metoden för att förhindra datainsamling är att inte godkänna program som kräver tillgång till ens personliga information. Bland äldre är siffran 65 procent.
1000 svenskar mellan 16 och 70 år har under februari 2018 intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel. Svarsfrekvensen var 30 procent.
Källa: Insight Intelligence
Fakta: Det här är GDPR
I Sverige ersätter GDPR (General Data Protection Regulation), på svenska ”Allmänna dataskyddsförordningen”, den 25 maj den nuvarande personuppgiftslagen (PUL). Lagen omfattar alla typer av verksamheter och instanser som samlar in och lagrar personuppgifter.
Mycket i GDPR liknar de regler som redan finns i PUL. Några nyheter är att den som läggs in i ett register, med vissa undantag, har rätt att få ta del av sina uppgifter, få sina uppgifter flyttade och få sina uppgifter raderade.
Registerhållaren har en månad på sig att tillmötesgå en sådan begäran, men kan i vissa fall få en extra månad.
Om registerhållaren inte följer GDPR kan Datainspektionen utfärda böter på som mest 20 miljoner euro eller 4 procent av bolagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst.
I och med att GDPR innebär att alla EU-medlemsländer får ett likvärdigt skydd för personuppgifter får data överföras fritt mellan EU-länder. När det gäller länder utanför EU får överföring bara ske om säkerheten där är tillräckligt god.
Källa: Datainspektionen
