Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Domstolarna behöver mer resurser, så att mål inte ska behöva läggas på hög, enligt Domstolsverket. Arkivbild.

Fler mål till domstolarna – kräver mer pengar

Polisen har fått mer resurser, Åklagarmyndigheten likaså, och det ska leda till effektivare brottsutredningar. För att det inte ska ta stopp när ärendena når domstol kräver också landets domstolar mer pengar – annars kan besparingar vänta och hanteringen av vardagsbrottslighet få stå tillbaka.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag, och där framgår att myndigheten begär 650 miljoner kronor extra för åren 2020–2022. Anledningen till att man anser sig behöva mer resurser är att målen, alltså ärendena, hos domstolarna ökar och sätter press på verksamheten.

- Under några års tid har man fått ta emot väldigt stora målökningar, och det betyder att arbetsläget är väldigt ansträngt, säger Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren.

Mål på hög

I samband med omorganisationen av Polismyndigheten 2015 gick antalet mål ned. Men de senaste åren har polisen börjat utreda brott mer effektivt. Detta i kombination med ökade resurser till både polisen och Åklagarmyndigheten har vänt trenden och ökningen kommer att fortsätta, enligt Domstolsverkets prognoser.

- De talar tydligt för ganska kraftiga målökningar också kommande år. Men det är inte bara brottmål, utan också i andra målkategorier bedömer vi att det kommer att komma in fler mål till domstolarna, säger Holmgren.

Om man inte får de resurser man begär kan det krävas "betydande besparingar" framöver.

- Det kanske inte handlar om uppsägningar i nuläget, det ser inte jag. Men förutom att målen får läggas på hög kan det bli neddragning eller stopp i anställningen av sådana grupper som är lätta att på kort sikt påverka, säger Holmgren.

Färre nya domare?

Det skulle exempelvis kunna handla om att man måste minska antagningen i utbildningen av nya domare, enligt myndigheten.

- Det är sådant där vi på kort sikt skulle kunna spara pengar men som skulle vara förödande på lång sikt, för det skulle ytterligare försämra rekryteringen av ordinarie domare.

En utebliven resursökning kan också leda till att hanteringen av vissa typer av brottslighet får prioriteras ned.

- En konsekvens är att det man kallar vardagsbrottslighet får stå tillbaka, för det finns olika frister där det gäller förtursmål. Så de mål där personer är frihetsberövade eller ungdomsmål, kommer gå före och tränga ut andra mål, säger Ylva Norling Jönsson, lagman vid Helsingborgs tingsrätt.

Domstolsverket fick den budgetökning den bad om för 2019, och Martin Holmgren upplever att det finns en bred politisk förståelse för domstolarnas behov:

- Sedan är det otroligt viktigt att det faktiskt omsätts i riktiga pengar till domstolarna, så det inte bara stannar vid förståelse. För vi behöver verkligen de här förstärkningarna.