Fler kvinnor "mitt i livet" begår självmord

Det är sedan tidigare känt att självmordstalen bland unga mellan 15 och 24 år har ökat med en knapp procent per år sedan 1990-talet. Nu visar nya analyser av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (Nasp) vid Karolinska Institutet att även självmorden bland kvinnor i åldern 25–44 år ökar.

– Vi ser att självmorden ökar bland kvinnor mitt i livet. Det är en tydlig trend som vi nu har kunnat fånga, som tidigare tolkades som fluktuationer från år till år, säger Danuta Wasserman, professor vid Nasp.

Analyserna baserar sig på Socialstyrelsens statistik om självmord som nyligen presenterades.

Vad som ligger bakom utvecklingen är svårfångat, men det kan ha att göra med att både kvinnors levnadsvillkor och beteendemönster har förändrats.

– Det har kommit många forskningsresultat som visar att livet för kvinnor hårdnat betydligt. Sedan många år tillbaka har man visat att unga flickors beteende börjar likna pojkarnas, alltså mer utåtagerande mönster med bruk av alkohol och mer våld, som tidigare inte var förenligt med den kvinnliga rollen, säger Danuta Wasserman.

Konfliktfyllda liv

– Jag har inga bevis för det, men eftersom man har slagit larm om detta redan för flera år sedan undrar jag om det inte är detta som nu återspeglas i självmordsstatistiken i Sverige. De mer sårbara kvinnorna, som slutar i självmord, verkar inte nå den hjälp som de behöver.

Tidigare studier har visat att det finns stora skillnader i självmordstalen bland kvinnor. Bland kvinnor med lägre inkomster är självmordstalen högre jämfört med dem med högre inkomster.

– Från olika psykologiska genomgångar vet man att dessa kvinnor har det väldigt tufft i sitt liv. De kan ha två- eller tredubbla roller – med yrkesliv, familj och äldre föräldrar att ta hand om – och inte sällan är det konflikter både på arbetsplatsen och i familjen. De bränner ut sig och hamnar i en total ensamhet där något blir den sista droppen, säger Danuta Wasserman.

Många försöker tillfälligt att fly situationen genom att dricka alkohol.

– De lugnar och dämpar ångesten med det. Det är en form av självmedicinering och en form av flykt från en skadlig situation.

Samtidigt är det tydligt att vården många gånger missar att fånga upp personer med hög självmordsrisk, trots att de ofta söker olika sorters vård en kort tid före dödsfallet.

I en ny studie som har granskat lex Maria-anmälningar efter självmord hade nio av tio haft fler än en kontakt med vården. Hälften av dem hade gjort tidigare självmordsförsök, men bara nio procent hade identifierats med hög suicidrisk. I 64 procent av fallen hade vården inte identifierat någon suicidrisk alls.

Krävs nationell satsning

Att bedöma suicidrisk kan dock vara komplext och är inget som vården bör stirra sig blind på, menar Danuta Wasserman.

– Vi måste inte alltid inrikta oss på suicidriskbedömningar, däremot bör vi inrikta oss på psykologiska samtal. Då har vi större förutsättningar att kunna individanpassa hjälpen. Vi måste lyssna på de personer som söker vård, för det betyder något att de gör det, säger hon.

Oavsett måste vården bli bättre på att ta hand om personer med psykisk ohälsa, enligt Danuta Wasserman. Det lyfter även den ideella organisationen Suicide Zero fram som ett viktigt steg mot visionen att reducera antalet självmord till noll.

– Det finns en stor möjlighet att förbättra arbetet och förebygga självmord genom att öka kunskapen hos dem som jobbar patientnära kring hur man kan prata och fråga om självmordstankar, säger Rickard Bracken, generalsekreterare för Suicide Zero.

Nationell satsning

Han säger att det är en satsning som hela samhället måste göra.

– Vi tycker att det ska vara en nationell satsning på initiativ av regeringen och att berörda myndigheter ska jobba med detta tillsammans med regionerna, säger Rickard Bracken.

Totalt har antalet självmord i Sverige varit så gott som oförändrat de senaste tio åren. Varje år tar omkring 1 500 personer sitt liv i Sverige. Siffrorna omfattar både säkra och oklara självmordshändelser, där de osäkra står för cirka 20 procent.

Män över 65 år är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Bland yngre män, mellan 15 och 44 år, är självmord den ledande dödsorsaken, enligt KI.

Anja Haglund/TT