Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Edström, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, säger att medierna skildrar samhället mindre jämställt än det i själva verket är, även om fler kvinnor nu syns i medierna. Bild: Johan Wingborg och Helena Landstedt
Maria Edström, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, säger att medierna skildrar samhället mindre jämställt än det i själva verket är, även om fler kvinnor nu syns i medierna. Bild: Johan Wingborg och Helena Landstedt

Fler kvinnor i medierna – men fortfarande inte jämställt

Fler kvinnor syns i svenska medier – och i internationell jämförelse ligger Sverige bra till. Men till jämställdhet är det lång kvar.
– Verkligheten har förändrats, men medierna ligger efter, säger Maria Edström, docent i journalistik.

Andelen kvinnor i svenska medier är 38 procent, enligt den världsomfattande studien Global Media Monitoring Project. Internationellt sett är det en hög siffra – det globala snittet ligger på 25 procent. Det är också en ökning sedan den förra mätningen som gjordes för fem år sedan.

Maria Edström på institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet som lett den svenska delen av studien säger att hon under flera år trott att jämställdheten i svenska medier skulle öka.

– Men så har det inte blivit, det har fortsatt att skvalpa kring 30 procent. Så det är glädjande att det hänt någonting nu.

Fler jobbar systematiskt

En stor del av förklaringen tror hon ligger i att fler medier har börjat jobba systematiskt för att spegla samhället mer representativt.

– Vi har alltid haft några redaktioner som varit väldigt bra, andra har inte varit det. Det som hänt nu är att många fler har börjat jobba med frågan.

Till exempel har Bonnier News, som äger flera titlar, numera redaktionell balans som ett prioriterat mål och landets största tidning Aftonbladet installerat en robot som mäter nyhetssajten ur ett genusperspektiv.

– Västerbottens Kuriren har hållit på med det här i över 20 år och de har alltid sagt att det är en ledningsfråga – och det verkar fler insett, säger Maria Edström.

De värsta länderna saknas

Till skillnad från i Sverige har det hänt mindre globalt, där den kvinnliga representationen i medier i snitt ligger på 25 procent. I praktiken är siffran sannolikt betydligt lägre, eftersom de länder som är minst demokratiska och där pressfriheten är som minst inte finns med bland de 116 länder som deltar i studien.

Maria Edström ser också tendenser till att det dras isär, eftersom vissa länder går i en antidemokratisk och antifeministisk riktning.

– Det går ofta hand i hand.

Studien går till på samma sätt i alla länder. Forskarna kartlägger innehållet i ett stort antal tidningar, sajter, radio- och tv-kanaler under en och samma dag. Data till den aktuella studien samlades in under den 29 september 2020.

Maria Edström säger att det finns en viss risk för felkällor när man begränsar sig till en dags nyhetsproduktion. Enstaka stora nyhetshändelser kan få ett stort genomslag och snedvrida resultatet.

– Förra gången vi gjorde det var det en stor flygolycka som blev en jättenyhet i alla europeiska länder. Det slog igenom. I år var det mer blandat.

”Medierna ligger efter”

Dessutom finns det andra studier som bygger på andra metoder som bekräftar samma bild: andelen kvinnor i svenska medier har ökat. Maria Edström säger att många sett de här frågorna som viktiga i minst 25 år och att det hänt mycket i samhället – men att det tagit tid innan medierna fångat upp det.

– Verkligheten har ju förändrats för länge sedan. Där har medierna legat efter, medierna skildrar en mycket mindre jämställd värld än den som finns i verkligheten.

Hon tror att en anledning är att mycket av bevakningen på en redaktion följer fasta rutiner. Samma rutinkollar görs, samma personer tillfrågas som experter. Inte minst när det är bråttom.

– Medierna är bra på blåljusnyheter och det snabba rapporterandet, men när det sker stora förändringar – var är medierna då? Det är fortfarande bara 21 procent kvinnliga experter i svenska medier. Det är anmärkningsvärt. Likadant politiker, det är 31 procent kvinnor – trots att politiken inte längre ser ut så.

LÄS MER: Så kan privatekonomin bli mer jämställd

LÄS MER: Var fjärde kvinna har inte råd att separera

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.