Men kunden får sällan rätt mot banken.
Bankerna ersätter oftast den som utsätts för obehöriga uttag, exempelvis när en skimningsliga varit framme och kopierat kortuppgifter som de sedan använder för att handla eller göra uttag.
Men i vissa fall när kunder råkar ut för debiteringar som de inte vill kännas vid vill banken inte betala.
–Det kommer ju lägen då banken anser att man har varit grovt oaktsam med kortet, man har kanske inte skyddat koden tillräckligt, och då kan man anses vara betalningsskyldig, säger Fredrik Nordquist, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå.
–Det vanligaste som folk ringer till oss om när det gäller kort är olika typer av obehöriga uttag, säger han.
Fler tvister hos ARN
Sommaren 2010 infördes nya regler som för över ett större ansvar på konsumenten. De nya reglerna innebär att den som utsätts för ett obehörigt uttag kan tvingas betala antingen 1200 eller upp till 12000 kronor i självrisk, beroende på hur oaktsam man anses ha varit med kortet. Om den som använt kortet obehörigen slagit in rätt kod får exempelvis kunden betala självrisk.
–Det ökade antalet anmälningar till oss beror nog till stor del på den nya lagstiftningen och att bankerna vill ha prövat var gränserna går för oaktsamhet, säger Peter Karlén på ARN:s bankavdelning.
Visserligen ökade anmälningarna till ARN, men det är sällan kunden vinner. Bara i 6 av 111 fall som avgjordes 2011 fick kunden rätt mot banken, medan fler än hälften fick avslag.
Skimning minskar
Polisanmälningarna om skimning och obehöriga uttag minskar däremot, i och med att alla svenska kort nu har ett chip och säkerheten därmed blivit högre. Skimning förekommer, exempelvis då och då vid obemannade bensinstationer, men i mindre omfattning än tidigare, enligt Harald Runge, chef för bedrägeriroteln vid Skånepolisen.
Fast samtidigt är det inte säkert att alla händelser polisanmäls, och ingen vet hur stora belopp som försvinner från svenska konton varje år, eftersom bankerna inte vill dela med sig av sina siffror.
–Förut tvingade banken kunden att göra polisanmälan, men så är det inte längre. Nu ser banken direkt om transaktionen görs på andra sidan jordklotet och kan snabbt konstatera att den aldrig kan utreda hur det gått till. Men man kan ju diskutera om det är okej, säger Harald Runge.
Skimning innebär att informationen på ditt kort kopieras. Det kan ske när du lämnar ifrån dig kortet för att betala, eller när du tar ut pengar ur en automat. Ett falskt kort kan sedan användas för att göra uttag eller betala med.
Du skyddar dig mot skimning genom att aldrig lämna kortet utan tillsyn och att kräva att få tillbaka det direkt efter betalning.
Kontrollera ditt saldo regelbundet, då ökar möjligheten att du snabbt upptäcker obehöriga uttag.
Om du upptäcker ett obehörigt uttag – kontakta banken och spärra kortet.
Konsumenter som råkar ut för skimning får oftast tillbaka pengarna, och banken kan oftast se om det rör sig om skimning.
Källa: Konsumenternas bank- och finansbyrå (TT)
En ny lag om obehöriga transaktioner trädde i kraft i augusti 2010. I den ökar kraven på konsumenten att skydda sin personliga kod och att anmäla till kortutgivaren om kortet kommer bort eller används obehörigen.
Om koden används i samband med ett obehörigt uttag måste innehavaren betala en självrisk på upp till 1200 kronor.
Om denna dessutom anses ha varit grovt oaktsam med kortet får han/hon dessutom svara för hela beloppet, men högst 12000 kronor.
Om konsumenten har agerat särskilt klandervärt får den stå för hela beloppet.
Som grov oaktsamhet räknas till exempel om man lämnar kvar kortet i en ficka, väska eller bil som inte stått under uppsikt.
Som särskilt klandervärt räknas om kunden till exempel har lämnat kortet utan uppsikt på badstranden.
Källa: Konsumenternas bank- och finansbyrå (TT)
