Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Fick problem efter bröstoperationen - nu stäms läkaren

Vidya Ernstsson, 33, fick PIP-implantat inopererade vid en bröstförstoring. Det blev en smärtfylld upplevelse. – Det var som att jag var överkörd av en lastbil. Knappt ett år senare förbjöds implantaten - utan att läkaren, enligt Vidya, informerade henne om faran att ha dem kvar. Nu har hon stämt honom.

Våren 2009 kontaktade Vidya Ernstsson en plastikkirurgisk klinik för att få råd om en bröstförstoring. Tillsammans med en läkare kom de fram till vad som skulle göras.
Enligt henne rekommenderade läkaren att implantat av fabrikatet Poly Implant Prothese, så kallade PIP-implantat, skulle användas.
– Läkaren lovade mig att det här var ett jättebra implantat. Han har sagt till mig rakt ut att "det här är vad jag opererar just nu, det här är top notch", säger Vidya och berättar att han lät förtroendegivande och kunnig. Dessutom hade flera lovordat honom.
Så Vidya litade på honom.
Drygt två månader senare lade sig Vidya Ernstsson på operationsbordet. PIP-implantaten opererades in. Vidya blev därmed en av ungefär 4 000 kvinnor med dessa implantat.

När hon vaknade upp efter operationen påtalade hon för läkaren att brösten hade olika form men hon fick höra att de skulle lägga sig och mycket riktigt det blev bättre även om olikheterna till viss del bestod. I övrigt hade Vidya inte några problem - förrän två år efter operationen. Då började det göra ont berättar hon.
– Då hade bröstet börjat dra sig mot armhålan. Jag hade en kapselbildning, säger hon.
En kapselbildning kan man få då kroppen uppfattar implantatet som en främmande kropp i kroppen. Implantatet packas då in i en kapsel av bindväv. Bröstet kan bli hårt och man kan få ont. Vidya berättar om en molande och huggande värk som gjorde sig påmind dagligen.
Hon gick till läkaren som gjort operationen.
– Men han sa att det såg jättebra ut, det var helt okej. Jag fick inte göra någon mammografi eller något ultraljud.
Några månader senare, under julen 2011, fick hon höra att de PIP-implantat som hon hade opererat in hade förbjudits.
Det var redan året efter Vidyas operation, våren 2010 som Läkemedelsverket tvingade det franska företaget Poly Implant Prothèse att återkalla sina produkter då de utgjorde en hälsofara för kvinnorna. Dessutom rekommenderades alla plastikkirurgiska kliniker att kontakta de kvinnor som hade fått PiP-implantat insatta, de förespråkade att implantaten skulle plockas ut.
Läkaren som hade opererat in implantaten på Vidya hörde dock inte av sig till henne och han sa heller inget under besöket sommaren 2011, enligt Vidya.

Samtidigt hade Vidya fortfarande jätteont.
– Ibland kunde jag knappt träna, jag orkade inte. Det var som att jag var överkörd av en lastbil, hade ont i hela kroppen utan att ens gjort något. Att träna, cykla eller ut och gå som en gång hade varit lätt, blev nu svårt, jobbigt och tungt, säger hon och försöker beskriva smärtan.
– Det gjorde ont i bröstet, det högg till i bröstmuskeln ibland. Vissa dagar hade jag domningar i armen, armhålan gjorde ont, muskelvärk, infektionsrisker. Hela immunförsvaret och hela kroppen sa att det inte var bra.
En del av detta känner hon fortfarande av.
– Men om det är på grund av implantaten går inte att säga men jag har alltid varit frisk innan.
Våren 2012 kontaktade Vidya en privatläkare. Hon fick göra mammografi, röntga sig, ta blodprover och genomföra en rad andra tester.
– Han sa att det var något som inte såg bra ut på mammografin och ultraljudet. Han sa att det inte fanns något mer att göra än att ta ut implantaten.
Det hela fick hon bekosta själv.

Nu har Vidya skickat in en stämningsansökan mot läkaren, som gör gällande att läkaren gjort ett garantiåtagande.
Nu vill hon att läkaren får ta sitt ansvar.
– Det är hans skyldighet som läkare att sätta min hälsa först. Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följa människokärlekens och hederns bud. Men han sa verkligen inget till mig om att de var förbjudna eller för den delen skickade mig till mammografi eller ultraljud. Hade jag fått veta det tidigare hade det kunnat hjälpa mig med mina bröstmuskelproblem. Ju tidigare man tagit ut dessa implantat ju mindre risk hade det varit för kroppen, säger Vidya och fortsätter.
– Oavsett om det är PIP-implantat eller den här läkarens misstag så måste han ta ansvar för sina handlingar och inte ducka.
Men hon gör det inte bara för sin egen skull.
– Andra kvinnor ska våga komma fram. Andra kvinnor ska bli hörda och sedda. Och läkarna ska börja bli lite skraja.
Vidya begär skadestånd på 151 000 kronor.

Vidya är bara en av alla tusentals kvinnor som fått problem efter att ha opererat in PIP-implantat. Det har drivits flera rättsprocesser mot kliniker som använt dessa implantat vid bröstförstoringar, både i Sverige och internationellt. Kvinnorna har krävt ersättning
Björn Nilsson är läkarens advokat.
– Under en period så var PIP-implantatet det som var gångbart på marknaden, innan det här kom, säger han efter att ha pratat med sin klient.
Han berättar att hans klient, läkaren, bestrider talan.
– I stämningsansökan talas det om Läkemedelsverkets rekommendationer och de har följts av honom till punkt och pricka. Dessutom har alla patienter hos den här läkaren erbjudits att få byta ut implantaten till ett, i sammanhanget, mycket lågt pris. Det är ju utöver vad Läkemedelsverket rekommenderar, säger han och berättar att kvinnan undersökts av läkaren vid mer än ett tillfälle.
– Då har det inte framkommit något anmärkningsvärt. Jag noterar också att det i stämningsansökan inte finns något angivet att den här kvinnan har haft några besvär. I en skriftväxling som förevarit har vi försökt få ta del av journalhandlingar men det har vi aldrig fått och det har vi begärt vid mer än ett tillfälle, säger Björn Nilsson.
 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.