Göteborg har gått med stora överskott i flera år – hur kan det plötsligt vara kris?
– Av flera skäl. Det tidigare borgerliga styret i Göteborg krävde att alla delar av staden skulle slimmas, dessutom fick staden gott om extra pengar från staten under pandemin. Nu har inflationen gjort att allt blivit dyrare samtidigt som den nya M-ledda regeringen inte kompenserat kommunerna fullt ut för kostnadsökningarna. Alltså landar notan i knäet på kommunerna.
Men varför använder staden inte pengarna från de goda åren?
– Av det enkla skälet att det inte är tillåtet att finansiera driften med gamla pengar, mer än högst marginellt. Delar av ett överskott kan stoppas in i det som kallas resultatutjämningsreserv och användas vid behov. Men de möjligheterna är högst begränsade. Grundprincipen är att kommunen ska bekosta sin löpande verksamhet med pengar som kommer in under året – det vill säga skatteintäkter och bidrag från staten.
Och idag höll S-ledarna i landets tre största städer en gemensam presskonferens, varför?
– För att det är ett väldigt tufft ekonomiskt tufft läge – och av taktiska skäl. Tanken är förstås att det ska låta extra kraftfullt när Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, och hans partikamrater och motsvarigheter i Stockholm och Malmö vittnar om hur regeringens budget slår mot skolor och förskolor ute i landet. Således missade ingen av dem ett tillfälle att ställa skattehöjningar för höginkomsttagare mot neddragningar i välfärden.
Så nu finns inga andra alternativ än att skära i välfärden?
– Göteborgs stad har 60 000 anställda och omsätter ungefär 33 miljarder kronor. Mycket av det är lagstadgat och kopplat direkt till välfärden. Men långt ifrån allt. Det rödgröna styret har pekat ut kommunikatörer, administration och inköp av konsulttjänster som saker att dra ned på. Oppositionspartierna menar att det finns fler exempel på sådant som inte är nödvändigt, som subventionerade månadskort i kollektivtrafiken.
Samtidigt satsas enorma pengar på Västlänken och nya arenor, hur går det ihop?
– Västlänken är till största delen finansierad av statliga medel och har väldigt lite med kommunens ekonomi att göra. När det gäller de nya arenorna, och andra byggprojekt som planeras, så kan man säga att pengarna tas ur olika plånböcker. Dels finns det pengar avsatta till investeringar, dessutom kan staden låna till investeringar som ska hålla över lång tid och förhoppningsvis ge intäkter, till exempel genom att locka besökare till staden.
LÄS OCKSÅ: Mer pengar till förskolan – efter hot om nedskärningar
LÄS OCKSÅ: Klart: Stadens budget för 2023 klubbad av fullmäktige
LÄS OCKSÅ: Göteborgs stad gjorde miljardöverskott igen
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.