Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bilder, videor och texter. Men vad vill avsändarna? Jonas Söderberg brukar kolla om det finns fler källor men tror ändå att han ibland blivit lurad att tro att något osant varit sant.

Falska nyheter i nytt skolmaterial

Aldrig förr har vi matats med så mycket bilder, videor och texter i så många medier. Men förmågan att genomskåda det falska och manipulerande kräver kunskap och träning.

Hur kritiskt granskar du det du delar på nätet? Falska nyheter, propaganda och rykten kan snabbt få spridning i sociala medier och effekterna kan bli förödande både för enskilda människor och för samhället.

Nu har Statens medieråd tagit fram nytt undervisningsmaterial för kritiskt granskande av bland annat bilder och propaganda.

- Digitaliseringen går rekordsnabbt och unga kommunicerar genom bilder väldigt mycket. Och när man kommunicerar på nätet sprids allt jättefort, med ganska stora konsekvenser, säger Helena Dal, verksamhetsansvarig för information och vägledning vid Medierådet.

Materialet, som är till för grund- och gymnasieelever, innehåller bland annat inslag som visar hur bildval och utelämnande av fakta kan vända på sanningar och exempelvis få tvättbjörnen att framstå som det stora hotet mot Europa.

Eget ansvar

Okritisk spridning av information kan medföra flera olika problem, enligt journalisten Jack Werner, som bland annat föreläser om källkritik.

- Det allra viktigaste är att lägga fokus på ungdomarna som ansvariga utgivare, alltså var och en har ansvar för vad man publicerar och det innefattar även sociala medier.

Han tycker att det är viktigt att diskutera de etiska frågorna och det egna ansvaret.

- Vad är det värsta som kan hända när du delar? Om det är en uthängning av en person som sägs ha begått ett brott är det värsta som kan hända att den människan får sitt liv förstört eftersom alla tror det, säger Jack Werner.

Innan du trycker på dela kan det därför vara smart att göra lite efterforskningar för att se till att information är sann.

- Kolla namn som omnämns, källor, tidpunkter och platsen där händelsen ska ha utspelat sig. Använd de uppgifterna som en tråd som du kan dra i och se var du hamnar. Så fort det börjar verka skumt, som exempelvis att den person du googlar på inte finns eller att det inte verkar finnas någon artikel om att det har hänt, då är det läge att dra öronen åt sig, säger Jack Werner.

Osant eller sant

Malmöborna Jonas Söderberg och Mona Mirza delar båda två en del på sociala medier, men de är alltid noga med att kolla om det finns fler källor.

- Jag brukar oftast kolla fakta innan jag lägger ut något. Jag går in på Google och kollar på många olika källor om det stämmer överens, säger Jonas Söderberg.

Båda tror att de någon gång blivit lurade att tro att något osant varit sant.

- Det är svårt att veta om det stämmer eller inte och vad man ska tro, säger Mona Mirza.