Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Falkehed och Hammarström satt fångna i 46 dagar i Syrien.

Falkehed: Man kan vara skör efter frisläppandet

Lång tid i fångenskap ökar risken för varaktiga psykiska problem. Men det går att hitta tillbaka till vardagen. Magnus Falkehed, som togs som gisslan i Syrien, minns en tid av lycka och omtanke efter frisläppandet, men säger att det gäller att lära sig säga nej.

- För mig var den första tiden som att gå på moln. Samtidigt tror jag det är en tid där man som just frigiven gisslan kan vara ganska skör, säger journalisten Magnus Falkehed till TT.

- Man får lära sig att säga nej. Det finns väldigt många människor, ibland med goda viljor, ibland med mindre goda viljor, som vill dra nytt av en när man kommer hem. Det gäller att man har ett visst skydd runt omkring sig, fortsätter han.

Han satt fången 46 dagar i Syrien innan han släpptes i januari 2014. Han vill inte på något sätt jämföra sina erfarenheter med Johan Gustafssons långa fångenskap i Mali. Men säger att han hade god vägledning av psykologer som han och kamraten Niclas Hammarström fick träffa kort efter frisläppandet.

- Man kommer inte hem till det liv man hade innan, utan ett nytt liv man måste anpassa sig till.

Olika faktorer påverkar

- Det vi har sett i tidigare fall är att det är betydelsefullt att försöka hitta in i en svensk vardag så fort det går, säger professor Gerry Larsson vid Försvarshögskolan till TT.

Han berättar att det finns tre olika faktorer som påverkar hur livet efter frigivningen kommer att se ut.

- Det första är hur fysiskt och psykiskt stark var man innan. Det finns rätt mycket belägg för att de som var starkare innan ofta återhämtar sig fortare och i mindre utsträckning drabbas av livslångt psykiskt lidande.

Den andra faktorn är hur tiden i fångenskap var, fysiskt och psykiskt. Var den vidrig eller uthärdlig? Hade gisslan någon form av kontroll över vardagen eller var varje dags utgång oviss?

Den tredje faktorn är hur det ser ut efter hemkomsten, vilket nätverk man och hur hälsotillståndet ser ut, berättar Gerry Larsson. Många pendlar mellan att undvika att tal om det, och stunder när tankar och känslor bara kommer över dem.

- Sådan pendling mellan de här två polerna är helt normalt. Det är oftast personer som håller det helt ifrån sig eller bara lever med det hela tiden, som får mest bekymmer.

Kan behöva hjälp

- Lång tid i fångenskap är en riskfaktor för varaktiga psykiska besvär, framför allt depression. Märker man att man börjar tappa geisten och inte ser några glädjeämnen, då är det önskvärt att man kan få professionell hjälp, säger Gerry Larsson.

Han påpekar att inte alla behöver professionell hjälp.

- Med egna krafter och nära och kära brukar de flesta kunna hantera det någorlunda. Men man ska vara beredd på att det kan ta tid. De som har svårast är de som stänger in i sig i en bubbla och stänger ute omvärlden.

Magnus Falkehed säger att han nog är samma person efter gisslandramat i Syrien.

- Men man får lite lägre lyckotrösklar och uppskattar vissa saker lite mer, enkla vardagssaker.