Med syftet att stimulera lärare och förbättra yrkets status lanserades tjänsten förstelärare av den förra alliansregeringen 2013.
- Idén med förstelärare är att man ska kunna göra karriär som lärare och få upp sin lön. Man kanske är duktig på att undervisa eller har utvecklat metoder som hjälper elever att lära sig bättre, säger Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas riksförbund.
Den som blir godkänd som förstelärare får ett statsfinansierat lönepåslag på 5000 kronor i månaden. Efter hand står även lektorstjänster till buds.
Ny granskning
Men snart fyra år senare visar det sig att förstelärarsystemet inte alltid används för vad det är avsett för, enligt en ny granskning från tidningen Skolvärlden.
I ett fall tjänar Alexander Tornberg på Laboraskolan mest bland över 15000 förstelärare. Men han är inte bara lärare utan också skolchef och rektor.
Enligt Skolverket ska en förstelärare undervisa minst 50 procent av arbetstiden. Rektorn uppger att hans uppdrag som förstelärare går att balansera med de andra tjänsterna.
- Vi har haft ett mellanår och inte haft någon lämplig förstelärare att utse. Då har jag under året varit vår förstelärare. Det är så klart i enighet med alla regler, säger Alexander Tornberg till Skolvärlden.
Men upplägget väcker ändå frågor om hur man utser förstelärare runtom i landet.
- Jag kan inte avgöra det här specifika fallet, men att bli förstelärare handlar huvudsakligen om att göra karriär som lärare inom sitt yrke, inte att en rektor ska byta yrke till lärare, säger Åsa Fahlén på Lärarnas Riksförbund.
Liknande fall
Hon säger att förbundet även har hört talas om liknande fall där det delas ut försteläraretjänster på osäkra premisser.
- Det är problematiskt eftersom det här bidrar till en ökad misstro till förstelärarsystemets legitimitet. Det råder för mycket otydlighet kring varför några premieras som förstelärare medan andra står maktlösa inför att göra karriär som lärare, säger Fahlén.
En lösning vore att skapa ett nationellt professionsprogram som föreslagits av Skolkommissionen, säger hon.
- I nuläget utser en subjektiv huvudman vem som blir förstalärare via skolans rektor. Men med ett professionsprogram skulle det finnas ett objektivt och tydligare regelverk som visar hur tjänsterna kan kopplas till särskilda prestationer.
Fakta: Granskning av förstalärare
Tidningen Skolvärlden har granskat lönevillkoren för de 15223 lärare som under höstterminen 2016 hade förstelärartillägg, enligt Skolverket.
Granskningen visar att lönevillkoren är väldigt olika beroende på kön, ålder, bostad och anställningsform. Den sämst avlönade försteläraren tjänade i höstas 25000 kronor i månaden, den högst avlönade 75000.
Granskningen visar också att:
• Manliga förstelärare tjänar mer än kvinnliga.
• Offentliganställda förstelärare tjänar mer än privatanställda.
• Förstelärare tjänar mest i Stockholm, Jämtland och Halland. Lägst snittlön har förstelärarna på Gotland och i Blekinge.
• Äldre förstelärare tjänar mer än yngre.
Källa: Skolvärlden
