Nu har den första domen med den nya påföljden ungdomsövervakning avkunnats. Det är en 18-årig man som i Linköpings tingsrätt fällts för våldtäkt och nu under åtta månader ska delta i ett påverkansprogram och kontrolleras elektroniskt av kriminalvården, skriver Dagens Nyheter.
Den dömde förses med en elektronisk sändare, en så kallad fotboja, och förbjuds att röra sig ute i samhället på vissa tider.
Åklagaren Elin Åkerberg är positiv till rättens beslut.
– Jag tycker att det är ett bra påföljdsval. Brottet är för allvarligt för att ungdomstjänst ska kunna komma ifråga, samtidigt har inget framkommit som visar att den dömde har ett sådant vårdbehov som krävs för sluten ungdomsvård, säger hon till DN.
Den nya påföljden infördes vid årsskiftet. Främst är den aktuell för 15–17-åringar som begått relativt grova brott men där det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård.
Fakta: Ungdomsövervakning
Ungdomsövervakning är en ny påföljd som började gälla den 1 januari 2021.
Påföljden ska tillämpas i fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst utgör en tillräckligt ingripande straffrättslig reaktion med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.
Rätten bestämmer tiden för ungdomsövervakning till lägst sex månader och högst ett år.
I påföljden finns tre obligatoriska föreskrifter:
En skyldighet att regelbundet träffa en särskild koordinator inom frivården.
Förbud mot att använda alkohol, narkotika och vissa andra hälsofarliga medel.
Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest.
I stället för hemhelgarrest kan det bli andra begränsningar i hur den unge får röra sig i samhället, till exempel en skyldighet att vara på en viss plats eller ett förbud att vara på en viss plats. Förbudet övervakas normalt med fotboja.
Utöver detta kan Kriminalvården besluta även om andra föreskrifter.
Ungdomsövervakning är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
Källa: Regeringen, Kriminalvården.