- Vi konstaterar att tingsrätten gått på den linje vi presenterade. Tingsrätten har i första hand kommit fram till att det inte riktigt går att dra några säkra slutsatser om min klients tanke med resan, säger mannens försvarare Henrik Olsson Lilja till TT.
25-åringen greps på Arlanda i mitten av april och i hans bagage hittades bland annat en skyddsväst. Bland åklagarens bevisning fanns även vissa vittnesuppgifter och foton som relaterade till islamistisk terror.
Svårt att bevisa
Enligt åklagaren var mannens syfte att ansluta sig till den terrorklassade gruppen Nusrafronten i Syrien för att begå terrorbrott. Tingsrätten anser att det inte är bevisat. Dessutom anser rätten att det inte är säkert att han ens skulle godkännas av Nusrafronten eller för den delen delta i strider som skulle innefatta terrorbrott.
Åklagare Agnetha Hilding Qvarnström, som drivit ärendet, håller med om att det kan vara svårt att påvisa en persons syfte med en resa.
- Någonstans handlar hela målet om huruvida det finns bevisning om syftet med resan. För det är fortfarande inte olagligt att resa och det är inte olagligt att sympatisera med en organisation, säger hon.
TT: Anser du att det är svårt att visa var gränsen går?
- Det är inte så konkret som annan brottslighet som ska bevisas. Om någon utdelar ett knytnävsslag har vi rättsintyg, vi har vittnen som har sett och det finns kanske även en blåtira som visar vad som skett. Det här handlar om hur någon tänkt kring resan.
Annorlunda brott
- Det här brottet är lite annorlunda, för åklagaren måste visa att avsikten är att begå terroristbrott i framtiden och att man företar resan för det syftet. Man skulle kunna tänka sig att han ansluter sig till Nusrafronten och även om han har för avsikt att strida är inte det ingen terroristhandling i sig, säger Mark Klamberg, lektor och docent i folkrätt vid Stockholms universitet, till TT.
Han anser att lagen kan ha tagits fram i syfte att visa handlingskraft mot terrorism, men att det kan bli svårt att få någon dömd.
- Om den här domen står sig tror jag politikerna kommer ställa sig frågan om man ska kriminalisera medlemskap i terrorklassade organisationer.
25-åringen är den förste i Sverige som åtalats med hjälp av den nya lagen som trädde i kraft den 1 april i år. 25-åringen har hela tiden hävdat att resans syfte var att hjälpa människor på plats
Åklagaren har ännu inte bestämt om hon ska överklaga domen.
Fakta: Lagen om förbud mot terrorresor
Den 1 april trädde lagen om förbud mot terrorresor i kraft. Även finansiering förbjuds.
Den 15 april skärptes passreglerna, vilket innebar att svenska medborgare ska kunna beviljas högst tre vanliga pass under en femårsperiod.
Regeringen har även tillsatt en utredning om att tillåta hemlig dataavläsning som ska vara klar i november nästa år, ett förslag som väckt kritik från bland andra Advokatsamfundet.
