Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg begär mer pengar av regeringen för att kunna rätta till allvarliga brister i handläggningen av bland annat sjukskrivnas ärenden. Arkivbild
Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg begär mer pengar av regeringen för att kunna rätta till allvarliga brister i handläggningen av bland annat sjukskrivnas ärenden. Arkivbild Bild: Jessica Gow/TT

Försäkringskassan lovar skärpning

Försäkringskassan har fått svidande kritik för hur den hanterar sjukförsäkringen.
Bristerna är allvarliga, medger myndigheten, och begär nu flera hundra miljoner extra av regeringen till att göra något åt bristerna.

– Min bild är att tålamodet är lite grann på upphällningen när det gäller tillämpningen av sjukförsäkringen och vårt sätt att hantera den, säger generaldirektören Nils Öberg till TT.

Han konstaterar att det har kommit mycket och omfattande kritik mot Försäkringskassans handläggning av människors ansökan om sjukpenning, framför allt. Men även när det gäller andra delar av socialförsäkringarna.

Finns brister

– Det är ingen tvekan om att det finns brister i Försäkringskassans handläggning av sjukförsäkringen, säger Nils Öberg som siktar på att "skyndsamt" ta sig an bristerna.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har det senaste halvåret levererat två beska rapporter om problem, bland annat om hur Försäkringskassan tillämpar regler. Myndigheten själv medger att handläggarna inte har fått det rättsliga stöd och styrning som behövs för att göra korrekta utredningar eller vilka beviskrav som är rimliga. Och handläggarna förmår för ofta inte beskriva för den enskilde varför ett beslut blir som det blir.

Försäkringskassan föreslår flera åtgärder i ett kompletterande budgetunderlag till regeringen. Myndigheten begär också höjda anslag nästa år och åren därefter för att gå iland med det utvecklingsarbete som Nils Öberg vill se.

Begär miljoner

För 2022 begär Öberg 100 miljoner mer och för 2023 och framåt en höjning på 200 miljoner. Det handlar framför allt om att organisera om de rättsliga funktionerna, så att styrningen blir tydligare och stödet till handläggarna som möter medborgarna blir bättre.

– Vi behöver rekrytera ett stort antal jurister, säger Öberg och bedömer att det handlar om uppemot 200 personer.

"Förslaget gör att nivån höjs på det rättsliga arbetet inom myndigheten som helhet och även förmågan att agera snabbt i svåra och komplexa frågor ökar. Det lägger grunden för en korrekt, robust och över tid stabil rättstillämpning." skriver myndigheten till regeringen.

Den interna tillsynen ska ökas, myndigheten ska inte bara sitta och vänta på granskningar som görs av andra. De kommer ofta, enligt Nils Öberg, för långt i efterhand.

Skaffa spetskompetens

Försäkringskassan måste också, enligt generaldirektören, bli bättre på att arbeta med ärenden där personer har fått psykiatriska diagnoser. Det handlar om att kunna bedöma hur olika diagnoser påverkar arbetsförmågan men också vad som krävs i form av stöd för att en person ska kunna återgå till arbete.

– Vi måste knyta till oss spetskompetens, säger Nils Öberg.

Han påpekar att över hälften av ärendena som gäller sjukpenning rör helt eller delvis psykiska besvär.

Lars Larsson/TT

I mars kom Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) med en rapport om Försäkringskassans hantering av ärenden där personer sökt om sjukpenning eller aktivitetsersättning.

ISF konstaterade att Försäkringskassan har gjort otillräckliga utredningar i flera ärenden där ansökan om sjukpenning och aktivitetsersättning fått avslag.

I 11 procent av de 455 slumpmässigt utvalda avslagsbesluten, från 2018 och ett år framåt, fanns så tydliga brister att att personer felaktigt kan ha blivit utan ersättning.

I ytterligare 37 procent av ärendena som undersöktes fanns brister i delar av utredningen eller i kommunikationen om varför myndigheten planerar att fatta beslut om avslag.

Regeringens utredning om sjukförsäkringen kom också fram till att Försäkringskassans handläggning har allvarliga brister.

Källa: ISF, Regeringskansliet