Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Oron är stor för miljön i Östersjön. Arkivfoto.

Förnyade löften om Östersjön

Östersjöländerna lovar nya tag för en bättre havsmiljö. Tidigare löften ska uppfyllas och nya läggas till, med siktet inställt på år 2030.

I 61 punkter över tio sidor listar Östersjöländernas sina utmaningar och mål efter tisdagens ministermöte i Bryssel.

- Framför allt så återkonfirmerar vi tidigare åtaganden, men det är också några nya frågor, som till exempel läkemedel. Vi vet ännu mer i dag om riskerna med läkemedel i vatten, inte minst antibiotika, konstaterar miljöminister Karolina Skog (MP) efteråt.

I den gemensamma ministerdeklarationen utlovas fortsatta insatser för att uppfylla vad som kan uppfyllas till det tidigare målsättningsåret 2021 och samtidigt lägga ut linjen mot 2030.

Problemen är i mångt och mycket välkända sedan förr.

- Det är uppenbart att övergödningen är det största problemet och det måste vi jobba med på flera sätt, både när det gäller källor från avlopp och från jordbruket, säger Skog.

Sanktioner försvårar?

Världsnaturfonden (WWF) har rankat hur de deltagande länderna i Östersjösamarbetet Helcom lever upp till egna och internationella överenskommelser om havsmiljön. Sverige hamnar högst upp i listan, med Ryssland i botten.

I en färsk rapport som en finländsk tidigare riksdagsledamot skrivit för Nordiska rådet manas EU att luckra upp sina sanktioner mot Ryssland för att få bättre fart på det ryska miljöarbetet.

Fast det är Karolina Skog tveksam till.

- Jag tror att vi gör bäst i att i så liten grad som möjligt blanda samman det regionala arbetet med det mer globala och europeiska och nationella som är mer komplicerat. Vi har i dag väl upparbetade relationer med ryska myndigheter och samarbetet "på marken" med Ryssland. Jag diskuterade alldeles nyss med Rysslands representant om att de vill fortsätta det arbetet, säger Skog i Bryssel.

Ekonomiska skäl

Miljöministern tror i stället att ekonomiska skäl i sig kan vara en god morot för miljöarbetet i öst.

- Flera forskningsorganisationer har på senare år fokuserat på att bättre förklara sambandet mellan miljötillståndet i Östersjön och samhällsekonomin – att vi är beroende av en levande Östersjö för att våra ekonomier ska gå framåt. Jag tror att vi ska göra mer av det för att motivera alla länder att agera, inklusive Ryssland, säger Skog i Bryssel.