Föreslår myndighet mot forskningsfusk

En ny myndighet bör få i uppgift att utreda misstankar om så kallad oredlighet i forskning, föreslår regeringens utredare.

ANNONS
|

Med den så kallade Macchiarini-skandalen hamnade frågan om forskningsfusk plötsligt i det allmänna blickfånget.

Forskaren och kirurgen Paolo Macchiarini utförde luftrörstransplantationer efter vilka två patienter avled och en skadades svårt. Senare slogs det fast att han farit med osanning i vetenskapliga artiklar och att hans arbetsgivare, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, brustit i ansvar.

En av flera saker som skandalen visade var att man försökt tysta ner de personer som larmat om oegentligheter.

Sverige ligger efter

För att försäkra sig om att liknande händelser i framtiden behandlas opartiskt och rättssäkert föreslår nu regeringens särskilda utredare, Margaretha Fahlgren, att utredningsansvaret ska läggas på en ny myndighet, en oredlighetsnämnd. Hon vill också att man definierar i lag vad som utgör oredlighet i forskning.

ANNONS

- Det handlar om fabricering, förfalskning och plagiering, uppsåtligen eller av grov aktsamhet, sade Margaretha Fahlgren vid den pressträff som hölls sedan hon överlämnat utredningens förslag till Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Blir förslagen verklighet skulle det innebära att vi ansluter till våra nordiska grannars sätt att hantera den här typen av frågor.

- De har varit tidigare ute på grund av att de haft flera oredlighetsskandaler, säger Margaretha Fahlgren.

Mindre avvikelser kvar

När det gäller mindre avvikelser, sådana som inte kommer att falla under den juridiska definitionen av oredlighet, föreslår Fahlgren är det fortsätt ska vara forskningsutförarnas eget ansvar att utreda.

Eftersom förslagen ska ut på remiss kan inte Helene Hellmark Knutsson kommentera exakt hur regeringen kommer att gå vidare i frågan.

- Men det här är en väldigt bra grund för regeringens fortsätta arbete på området.

ANNONS
TT

Fakta: Skillnader mot i dag

Så som reglerna är skrivna i dag vilar ansvaret på den aktuella forskningsutföraren att själv utreda misstankar om oredlighet i forskning. Lärosätet kan, men måste inte, vända sig till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) för ett yttrande.

CEPN utser sakkunniga som går igenom ärendet vilket resulterar i ett yttrande som det aktuella lärosätet får ta ställning till. Om en forskare fälls för oredlighet eller inte är alltid upp till rektorn för lärosätet.

Blir en oredlighetsnämnd verklighet kommer processen att förläggas utanför forskningsutförarna.

Enskilda personer ska kunna gå direkt till nämnden med sina misstankar men nämnden ska också själv kunna initiera granskningar. Dessa ska leda till ett beslut om oredlighet skett eller inte.

När oredlighet konstateras ska forskningsutförarna meddela finansiärer, forskningstidskrifter och andra berörda, enligt förslaget. De ska också återrapportera till nämnden vilka åtgärder de vidtagit för att liknande händelser inte ska upprepa sig.

Källa: Presskonferens med regeringens särskilda utredare Margaretha Fahlgren samt TT:s textarkiv.

Fakta: Förslag om god forskningssed

Utredaren Margaretha Fahlgren föreslår också att den goda forskningsseden stärks genom en lagskrivning som gör såväl enskilda forskare som forskningsutövare ansvariga för att de utför sin forskning enligt god sed.

Hon vill också samla forskarsamhället för att ta fram och enas kring en uppförandekod för god forskningssed som samlas i ett dokument som skrivs under.

Utredaren beskriver dokumentet som symboliskt eller moraliskt.

ANNONS