Vi befinner oss i en källare utanför Borås. Temperaturen är 23 grader, luftfuktigheten väl reglerad. Lysrör i taket.
Från detta anspråkslösa men välventilerade rum, på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, utgår den svenska tiden. Här finns några av landets bästa klockor.
- De övriga atomuren är utplacerade på olika platser i landet. Sex finns i ett bergrum i Stockholm, på hemlig plats, säger Sven-Christian Ebenhag, doktor i fotonik.
Sedan 1970-talet är det atomur som styr att en sekund är exakt en sekund. Klockorna härinne går max en sekund fel på 300 000 år.
I mitten av 1800-talet var det mer hipp som happ. Då fanns det ingen standardtid.
Den som åkte tåg mellan Göteborg och Stockholm kunde få ställa om klockan massor med gånger. Varje by hade sin egen tid, klockan var tolv när solen stod som högst på himlen.
Kyrkan låg mitt i byn. På så vis kunde även de utan egen klocka göra upp om möten. Men klockan var inte så viktig, mest rättade man sig efter årstiderna, ljuset och mörkret.
Industrialismens intåg krävde mer exakta lösningar. När järnvägen och tågen kom gick det plötsligt att färdas långa sträckor snabbt. Tiden började ställa till problem.
I början löste man det genom att låta varje järnvägssträcka få sin egen tid, styrd efter huvudstationen. Mellan Göteborg och Stockholm skiljde det 24 minuter, och när Västra stambanan invigdes 1862 införde man Göteborgstid som järnvägstid längs hela sträckan.
På vissa stationer fanns det klockor med två minutvisare, som visade både den lokala tiden och järnvägstiden.
Natten mot den 1 januari 1879 började en ny epok. Sverige fick en standardtid som var gemensam för hela landet.
I dag är det atomur som skapar tiden: i källarrummet på SP står cesium- och väteklockorna på rad, fyrkantiga boxar kopplade till varandra.
Atomuren kom redan på 50-talet. De använder sig av atomernas vibrationer för att räkna ut tiden, ungefär på samma sätt som en pendelklocka använder sig av en pendel.
Atomuren är mer exakta än jordens rotation. Därför behövs skottsekunder med jämna mellanrum. I somras lades en skottsekund till, och 2015 är alltså året en sekund längre jämfört med 2014.
- Om vi inte hade skottsekunder skulle solen till slut inte stå i zenit klockan tolv längre, säger Per Olof Hedekvist, som är docent i fotonik och kollega med Sven-Christian.
Men skottsekunderna är omdebatterade. Datorsystem klarar inte en extra sekund särskilt bra, vid årsskiftet 2012/2013 kraschade stora sajter när en skottsekund lades till.
- Telekom- och teknikbranscherna tycker att det för mycket meck med skottsekunderna och vill att de avskaffas, säger Sven-Christian Ebenhag.
Men meningarna är alltså delade. USA vill bli av med skottsekunden. England vill ha den kvar. Sverige har inte tagit ställning. Frågan ska diskuteras på Internationella teleunionens stora konferens, som hålls i november.
Före den digitala revolutionen var det inte lika noga att klockan stämde på sekunden. Men i dag färdas information tvärs och kors över jorden, det som tidigare kunde ta dagar eller timmar går nu blixtsnabbt.
Samhället har blivit mycket känsligt för tidsstörningar.
- Det blev tydligt till exempel när stormen Sandy drog in över New York. Alla trafikljus på hela Manhattan byggde på tid och synkronisering från en enda server. När den översvämmades uppstod stora bekymmer, säger Per Olof Hedekvist.
Nu jobbar forskarna med att ta fram optiska atomur, där tiden mäts med ljus i stället för mikrovågor. De optiska atomuren går bara en sekund fel på hela universums existens, alltså en sekund på flera miljarder år.
- Det finns 10-15 optiska klockor i världen. Det är ju rätt petigt att bygga dem, det tar några år, säger Per Olof Hedekvist.
Troligtvis kommer de optiska klockorna ersätta dagens atomur, men det är en bit kvar.
– De optiska uren är väldigt bra på att skapa en exakt sekund. Men de är inte särskilt robusta, och det går ännu inte så bra att jämföra klockorna med varandra, säger Sven-Christian Ebenhag.
Men hur exakta klockor måste vi ha egentligen? Räcker inte dagens atomur, med en sekunds felmarginal på 300 000 år?
- Just nu behövs inte optiska klockor. Men kommunikationsmängderna blir bara större och framtiden kommer att ställa högre krav på exakthet. Vi måste ligga i framkant, säger Sven-Christian Ebenhag.
Maskinen bakom Fröken Ur är direkt kopplad till atomuren. Rösten gör Johanna Hermann Lundberg.
- Folk blir lite starstruck när jag berättar att jag är Fröken Ur. Det är jätteroligt, säger hon.
År 2000, när Fröken Ur flyttade in på SP, tog Johanna Hermann Lundberg över som röst.
- Då var min mörka, lite djupa röst populär. Telia testade med tre olika röster, varav jag var en, och lade ut på intranätet – och så fick folk rösta. Det blev jag som fick jobbet, säger hon.
Att spela in var enkelt.
- Jag spelade in timmar, siffror, sekunder och datum.
I dag ringer inte särskilt många Fröken Ur längre, de flesta tittar på klockan i telefonen. Men det är en tjänst med anor. Redan 1916 kunde man få rätt tid av telefonisterna på det som kallades förmedlingsbyrån. Det kostade tio öre. Telefonisterna meddelade tiden från en klocka på väggen. Det var ett krävande jobb och telefonisterna orkade sällan prata längre än tio minuter i taget.
Den 6 oktober 1934 installerades en maskin för tidgivning över telefon. Eva Ulvby var den första Fröken Ur under åren 1934-1956. Sedan år 2000 är det alltså Johanna Hermann Lundberg som är Fröken Ur. Hon fick arvodet som en klumpsumma för inspelningen.
- Det är klart, jag hade hellre haft royalty. Men det hade nog blivit för dyrt.
Källa: Faktan i texten kommer från Tekniska museet
Den svenska nationella tidsskalan UTC(SP) bygger på den internationella atomtidsskalan UTC.
UTC(SP) upprätthålls med hjälp av flera atomur, cesiumur och väteur, och jämförs kontinuerligt med de internationella atomtidsskalorna TAI och UTC.
Jämförelsen görs genom mätningar mot satelliter inom GPS-systemet via den Internationella Byrån för Mått och Vikt (BIPM) i Sèvres strax utanför Paris.
Svensk lokal tid är UTC + 1 h under normaltid och UTC + 2 h under sommartid.
Källa: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
