Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Enligt en ny undersökning är det färre som följer myndigheternas coronarekommendationer. Här Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, rådgivare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid måndagens pressträff.  Bild: Jonas Ekströmer/TT
Enligt en ny undersökning är det färre som följer myndigheternas coronarekommendationer. Här Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, rådgivare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid måndagens pressträff. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Färre svenskar följer myndigheternas coronaråd

Svenskarnas vilja att följa myndigheternas corona-rekommendationer kan ha avtagit något. Det visar en ny undersökning.
– Vårt budskap är att man ska hålla i och fortsätta, säger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten.

Coronaviruset och dess påverkan har varit en del av svenskarnas medvetande under lång tid nu. Många har under våren också anpassat sina beteenden rejält för att minska smittspridningen. Det handlar bland annat om mer frekvent och noggrann handtvättning, ökat socialt avstånd och färre handskakningar.

Men enligt en undersökning från Kantar Sifo som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) står bakom syns nu för första gången vad som skulle kunna vara ett trendbrott. Viljan att följa myndigheternas rekommendationer har minskat något den senaste tiden.

– Fram tills för ungefär en vecka sedan såg vi stigande siffror för de flesta svarsalternativ. Men nu ser vi faktiskt att siffrorna sjunker. Det är alltså något färre som anger att de har förändrat sitt beteende nu än förra veckan, säger Svante Werger som är särskild rådgivare på myndigheten.

Jämfört med den tidigare mätperioden (30 april till 6 maj) uppger nu något färre av de tillfrågade att de har åkt mindre kollektivtrafik, deltagit i fritids- och träningsaktiviteter och undvikit offentliga platser.

Skillnaden är mellan fem och tio procentenheter och bygger på de svarandes egna bedömningar. Det handlar också om ett fall från relativt höga nivåer – drygt 70 procent har exempelvis tidigare angett att de har deltagit i färre sociala aktiviteter utanför hemmet. Nu är siffran drygt 65 procent.

LÄS MER: Fler människor än vanligt avled under april

"Håll i och fortsätt"

Svante Werger tror att förändringen kan bero på att osäkerheten kring vad pandemin faktiskt innebär har minskat för många.

– I början av en händelse så är det väldigt många möjliga utfall och parametrar som finns på agendan, men successivt kanske det blir tydligt vad som är de möjliga problemen och hur stora de är, säger han och betonar att det än så länge handlar om långsamt sjunkande siffror.

Folkhälsomyndighetens biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten påpekar att det bara handlar om en mätpunkt i MSB:s pågående undersökning men att de kommer att följa utvecklingen.

– Vårt budskap är att man ska hålla i och fortsätta. Den nedgång vi ser är beroende av att folk håller i det som vi har gjort så bra hittills och hjälpt till med många delar i samhället.

– Det är viktigt att vi fortsätter tills vi är redo att lätta på restriktionerna. Det är fortfarande ansträngt i vården på många håll.

Hur lyckas man nå fram med samma budskap under lång tid så att det inte blir ett bakgrundsbrus?

– Vi har hittills inte haft det problemet. Vi får ta oss en tänkare om det skulle bli så. Det här kan möjligtvis vara en första signal. Men å andra sidan kan det vara så att det blir bättre igen nästa vecka, säger han.

LÄS MER: Snart kan göteborgarna få veta om de haft corona

Högt förtroende för Folkhälsomyndigheten

MSB mäter också löpande förtroendet för olika myndigheter och samhällsaktörer. Där står klart att förtroendet för sjukvården och Folkhälsomyndigheten fortsatt är stabilt bland svenskarna. 77 respektive 88 procent av de tillfrågade anger att de har ganska eller mycket stort förtroende för dem. Förtroendet för äldreomsorgen har dock minskat successivt och är nu nere på 29 procent.

Vidare mäter de vad människor är oroliga för under pandemin. Där toppar den ökade arbetslösheten följt av att många företag ska få allvarliga ekonomiska problem, hur välfärdssystemen ska klara sig, sjukvårdens kapacitet och sjunkande värde på ens besparingar.

– Det finns en tendens när det gäller alla de här påståendena att oron sjunker över tid i den här undersökningen. Det vill säga att människor är något mindre oroliga nu än vad de var när undersökningen började, säger Svante Werger.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.