Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kvinnor kan ha en mer framträdande roll inom svensk extremism än vad som tidigare trotts. Arkivbild.
Kvinnor kan ha en mer framträdande roll inom svensk extremism än vad som tidigare trotts. Arkivbild. Bild: Maya Alleruzzo/AP Photo

Extremistkvinnor sällan viljelösa offer

Var sjunde extremist i Sverige är kvinna. Kvinnorna spelar ofta en aktiv roll och deltar i brottsligheten.
– Bilden av kvinnorna som bara viljelösa offer eller utan eget driv, den stämmer inte riktigt, säger Ahn-Za Hagström på Säpo.

En ny unik studie från Institutet för framtidsstudier visar att kvinnors roll inom våldsbejakande extremism kan vara mera omfattande än vad som tidigare varit känt.

Institutet har kartlagt närmare 200 kvinnor som av polis och Säpo identifierats som aktiva inom extremistgrupperingar.

Studien visar att kvinnor utgör runt 15 procent av de aktiva i våldsbejakande vänsterextrema, högerextrema och islamistiska miljöer i Sverige.

Många har en aktiv roll och en hög delaktighet i brottsligheten.

Nästan sju av tio har någon gång under den studerade tioårsperioden misstänkts för brott. Mest brottsaktiva var kvinnorna inom den autonoma miljön.

Viktig roll föda barn

Oavsett extremistmiljö var de flesta brottsmisstankarna mot kvinnorna kopplade till våld.

Men kvinnorna är även aktiva som logistiskt stöd och som ideologiska "väktare", enligt forskarna.

– De har en viktig roll att bibehålla och se till att rörelsen kan leva vidare, säger kriminologen Amir Rostami, en av författarna bakom studien, till SVT.

Vilket spelrum kvinnorna ges beror på hur den grupp de tillhör ser på könsroller. Den vänsterextremistiska miljön framstår som mer jämställd, medan kvinnor inom den islamistiska och högerextrema miljön har ett mer reglerat utrymme.

– Till exempel inom den islamistiska miljön har kvinnor en väldigt viktig roll att se till att det kommer nya anhängare genom barnafödande, säger Amir Rostami.

Forskarna bedömer att det sannolikt finns fler extremistkvinnor i Sverige än de cirka 200 som kartlagts i studien. Mörkertalet kan kopplas till de fördomar som funnits om kvinnor i dessa rörelser, att de är offer eller blivit tvingade att delta.

Inga viljelösa offer

Säpo känner igen den bild som ges i rapporten.

– Den bekräftar rätt mycket av det som vi sett inom ramen för vårt uppdrag, som utgår från brottsligheten, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo, i samband med ett seminarium om studien.

– Dels att kvinnornas engagemang i extremistmiljöerna kan se lite annorlunda ut, dels att också kvinnor har förmåga och avsikt att begå terrorattentat och andra grova våldsbrott.

– Bilden av kvinnorna som bara viljelösa offer eller utan eget driv, den stämmer inte riktigt, säger hon.

I rapporten blir det tydligt att kvinnorna ofta haft flera olika kontakter med myndigheter, exempelvis socialtjänst och psykiatri. Ändå har de gått under radarn.

– Säkerhetspolisen har varit den enda och yttersta utposten. Men det handlar om att jobba långt långt tidigare än så. Samhället i övrigt ska vara medvetet om det här – det är där vi har verkliga förutsättningar för bra brottsförebyggande arbete, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

Undersöker kvinnors brott

Han framhåller ändå att synen på kvinnornas roll i extremistmiljöerna förändrats.

– Om vi tar det som hänt i Syrien och Irak i det fallna kalifatet så tittar man nu i rättsprocesser och förundersökningar mycket på de kvinnor som följt med, och att det faktiskt kan utgöra brott att vara möjliggörare.

Kvinnorna har ofta påstått att de bara stått för mat och hushåll.

– Men vems är huset? Varifrån kommer pengarna som du handlat mat och annat för? Att fördriva och plundra utgör också brott i det här spektrat och det är en roll som både svenskt och europeiskt rättsväsende nu tittar på, säger Jonas Trolle.

Anja Haglund/TT

Kvinnor utgör en ansenlig del av extremistmiljöerna, mellan 11 och 18 procent.

Genomsnittsåldern är cirka 28 år.

68 procent har någon gång under den studerade tidsperioden misstänkts för brott.

Kvinnorna har en högre psykisk ohälsa och har oftare vårdats inom slutenvården för detta.

Några viktiga skillnader:

Störst andel svenskfödda.

Högst andel med endast grundskola.

Har ofta ett begränsat utrymme som aktivister – de som får ta plats är främst de som är gifta med ledarfigurer.

Mest brottsaktiva.

Mer välutbildade, högre medelbetyg.

Högst andel med psykisk ohälsa.

Minst brottsaktiva.

Lägst andel svenskfödda.

Svagast anknytning till arbetsmarknaden och mest beroende av ekonomiskt stöd.

Analysen omfattar närmare 200 kvinnor som kartlagts som delaktiga i extremistmiljöer av polisen och Säpo i Sverige fram till 2017.

Källa: Women in violent extremism in Sweden