Astronomerna vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), en organisation med teleskop placerade på södra halvklotet, har avslöjat nya detaljer om uppkomsten av stjärnor i Vintergatans mitt.
Bilder av centrum på spiralgalaxen har tagits med ett särskilt instrument på ESO:s teleskop i den chilenska Atacamaöknen. Bilderna har en vinkelupplösning av 0,2 bågsekunder – det är som att kunna se en fotboll i Malmö från Göteborg.
Explosion av aktivitet
Av bilderna kan forskarna se att dramatiska epoker har utspelat sig i vår galax liv.
Studien, som publiceras i tidskriften Nature Astronomy, visar att 80 procent av stjärnorna i de centrala delarna bildades relativt tidigt, för mellan 8 och 13,5 miljarder år sedan.
Detta följdes av en tidsperiod på 6 miljarder år då väldigt få stjärnor föddes, vilken avslutades med en explosion av aktivitet för omkring 1 miljard år sedan.
Under runt 100 miljoner år bildades då stjärnor med en massa motsvarande flera tiotals miljoner solar i de centrala delarna. För närvarande bildas stjärnor i Vintergatan motsvarande massan av en eller två solar per år – i hela galaxen.
Använder all gas
Förhållandena under denna tid måste ha liknat det som sker i en så kallad starburstgalax, vilket är när en galax använder all gas och stjärnor kan bildas hundra gånger snabbare än i en normal galax, säger Francisco Nogueras-Lara, som lett studien vid Andalusiens institut för astrofysik i Granada, enligt ett pressmeddelande.
"Det här utbrottet av aktivitet, som måste ha resulterat i explosioner av mer än hundratusen supernovor, var antagligen en av de mest energitäta händelserna i Vintergatans historia", konstaterar Francisco Nogueras-Lara.
Niklas Svahn/TT