Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Pyromani är en mycket ovanlig störning. Bland de som anlägger bränder finns dock en rad olik a"typer", enligt experterna. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg / TT

Experterna: De här anlägger bränder

I östra Småland rasar anlagda bränder flera gånger i veckan. Polisen misstänker att det kan röra sig om en pyroman. Men vad är egentligen en pyroman? Och vilka fler motiv kan den som tänder eld ha till sitt agerande?

- Det är ingen pyroman det är frågan om. Det är det sällan.

Brandingenjör David Widlund, som skrivit en bok om Sveriges mest kända mordbrännare, "Gryningspyromanen", låter tämligen säker på sin sak. Även han har hört om de misstänkt anlagda bränderna – nu uppe i snart 50 – som har drabbat skogarna utanför samhället Ruda, sydväst om Oskarshamn. Oron bland boende är stor, skogsområdena oöverskådliga och lätta att komma undan i. Polisen beskriver för TT hur jakten på brännaren just nu är som att leta efter "en nål i en höstack".

Olika profiler

Vem är det då som anlägger bränder? Det är olika, enligt Widlund, som understryker att pyromaner är mycket ovanliga. Däremot finns andra profiler av mordbrännare: den sinnesförvirrade mordbrännaren, spänningssökaren, den dysfunktionella mordbrännaren, hämndmordbrännaren och den kriminella mordbrännaren.

Den sistnämnda försöker dölja spår, medan den sinnesförvirrade inte riktigt förstår vad den gör, berättar Widlund. Den dysfunktionella har dålig självkänsla och ofta en svår bakgrund. Att anlägga en brand kan lindra för stunden. Den som söker spänning kan elda, men här finns ofta drag av annan problematik rörande annat gränslöst beteende med – som spelmissbruk, drickande eller otrohet.

-De söker olika typer av spänningar, säger han och fortsätter:

-Sen har vi hämndmordbrännaren, det var den profilen som Gryningspyromanen föll under. Då är det planerat och tydligt riktat mot olika mål.

Spänning och ilska

Den sista kategorin är något som Renée Perrin-Wallqvist, doktor i psykologi vid Karlstad universitet, har forskat om – barn och unga som anlägger bränder.

-Spänning, grupptryck, det kan finnas lite alkohol i med spelet, säger hon och tillägger att bakomliggande orsaker även kan vara frustration, ilska eller att man helt enkelt har tråkigt.

-I brist på annan sysselsättning har jag i mina intervjustudier sett att har man inget annat att göra, så kan vissa leka med tändstickor. Man tror inte att det ska bli så kraftigt, och om det sedan skrivs om det i tidningar så kan det trigga igång andra att göra samma sak.

Pyromani en störning

Unga som eldar kan ofta ha beteendestörningar. Men de flesta som eldar är långtifrån pyromaner, enligt Perrin-Wallqvist.

Pyromani kan nämligen förklaras som en störning där individen drivs av ett begär att anlägga eld.

-Ja, det är en psykiatrisk diagnos som är väldigt ovanlig.

En pyroman är en människa, oftast en man, som lever i psykiskt påfrestande förhållanden och som inte klarar stress, förklarar Perrin-Wallqvist.

-Och när branden anläggs så löses det inre kaoset upp. Det är en reaktion på ett psykiskt tillstånd som pyromanen inte kan lösa på något annat sätt.

Anna Karolina Eriksson/TT

Följande kriterier gäller för pyromani - enligt Diagnostic and Statistical Manual: DSM IV:

• Den som anlägger bränder gör det avsiktligt, medvetet och upprepat.

• Individen berättar om inre spänning eller känslomässig upphetsning innan handlingen.

• Det finns en fascination, intresse, nyfikenhet eller attraktion för eld i ett större sammanhang – även rörande tekniska aspekter av anläggelse och släckning

• En pyroman upplever också nöje, tillfredställelse eller lättnad när elden anläggs eller efteråt.

• Eldandet drivs inte av saker som ekonomisk vinning, ilska, hämnd eller för att dölja kriminell verksamhet. Eldandet är inte heller ett resultat av vanföreställningar, berusning, demens, hallucinationer eller liknande.

• Eldandet kan inte heller förklaras av "uppförandestörning som barn, en manisk episod eller antisocial personlighetsstörning".

(Kriterier enligt DSM - fjärde upplagan, som publiceras av den vetenskapliga institutionen American Psychiatric Association–APA.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: "Hur tänker en brandanläggare"