Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivbild.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivbild. Bild: Adam Ihse/TT

Experter: Talet saknade positiva nyheter

Statsministern ville samla folket i kampen mot coronaviruset genom sitt tal till nationen – men nämnde inget om kommande vaccin eller vad som händer om smittotalen fortsätter stiga. Människor lär undra kring bristen på konkretion, säger experter TT talat med.

Orla Vigsö, professor i retorik som också studerat politisk kommunikation, tyckte att talet kändes lite som att regeringen bönar och ber. Det var många intetsägande ord om förpliktigande uppmaningar.

Samtidigt nämnde inte Stefan Löfven någonting om ett framtida vaccin mot coronaviruset.

– Jag tror att ganska många kommer vara undrande kring bristen på konkretion och bristen av utpekande på vad som ska hända, vad som ska göras annorlunda. Nu får vi bara allting en gång till, säger Orla Vigsö.

– Han sade ingenting om vaccin, munskydd, kollektivtrafiken, restauranger eller krogar. Allt det där som fyllt medierna de senaste veckorna.

Löfven försöker enligt Vigsö slå fast att han är en landsfader med den lite allvarliga tonen. Den är inte sträng, men bekymrad.

– Lite som fotbollstränaren till pojklagen.

Som talet i våras

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, lade särskilt märkte till hur statsministern vid flera tillfällen talade om ett "vi" i bemärkelsen att vi ska ta oss igenom pandemin tillsammans.

– Talet liknade det som han höll i våras där han framträdde som statsmannen, den samlade gestalten, i motsats till politikern. Han nämnde inte regeringen, Socialdemokraterna eller andra partier, säger Hinnfors och fortsätter:

– Samtidigt är det klart att bakom det vi:et ligger naturligtvis en statsminister som leder en regering.

Hinnfors reagerade på att statsministern inte nämnde de positiva nyheter som kommit på sistone, bland annat om kommande covidvaccin och att R-talet sjunker i Sverige.

– Det finns inga sådana antydningar om att någonting är på väg att bli bättre som skulle kunna få människor att slappna av, säger Hinnfors.

Inga positiva nyheter

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har en liknande uppfattning om varför statsministern inte nämnde positiva nyheter.

– Jag misstänker att det finns en rädsla för att skapa för mycket känsla av att alla kommer kunna vaccinera sig i januari. Jag tror att strategin var att nu vrider vi åt riktigt rejält, biter ihop, kör ner huvudet och hoppas att vi ska kunna hantera situationen så att julen kanske kan bli lite ljusare än den skulle bli annars, och sedan får vi se, säger hon.

Demker lade märke till att Löfven så tydligt riktade sig till gruppen som är sämre än andra på att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Han och regeringen ser en grupp som inte riktigt klarar av att hålla sig till restriktionerna på ett ansvarsfullt sätt, säger hon och poängterar att statsministern undvek att peka ut ungdomar.

– Sedan kan man dra slutsatsen att det är i den gruppen som de flesta finns som inte tar till sig rekommendationerna. Men jag tycker att han ganska skickligt undvek det. Om man vill uppamma till solidaritet är det ingen bra strategi att peka ut en viss grupp.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Niklas Svahn/TT