Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett stort hål, enligt uppgift runt två meter djupt, uppstod under måndagen på E 4 utanför Krokek i närheten av Norrköping.

Expert: Svenska slukhål är onaturliga

Rapporterna kring slukhål i marken blir allt vanligare – även i Sverige. På många håll i världen är det naturen själv som skapar dem. – Vi har snarare de här "man-made" slukhålen, säger experten Johan Kleman.

På måndagen bildades köer på E 4 efter att ett slukhål uppenbarat sig mitt i vägbanan strax norr om Norrköping. Hålet mätte omkring en halvmeter i diameter och var omkring två meter djupt enligt lokala medier. Som tur var hamnade ingen bil i hålet.

Den 18 juli fick GP en läsarbild på ett stort, vattenfyllt slukhål vid Masthuggstorget. Men vad är egentligen ett slukhål och hur uppstår det?

GP har talat med Johan Kleman, professor i naturgeografi vid Stockholms Universitet.

– Ordet slukhål är ingen vetenskaplig term, utan ett vardagsord för ett hål som plötsligt öppnar sig i marken. Det finns grovt sett naturliga slukhål och slukhål som har med människans byggnationer och aktiviteter att göra, säger han.

Johan Kleman berättar att naturliga slukhål oftast uppstår i kalkstensområden. Kalkstenen löses upp eller vittrar sönder och så bildas det hålrum som rasar ihop. Det sker naturligt och oftast ganska slumpmässigt. Sådana hål kan bli enorma och mäta tiotals meter i diameter och bli väldigt djupa. Naturliga slukhål är dock väldigt ovanliga i Sverige.

– Vi har inte så mycket berggrund som är känslig för slukhål av Florida-typen. Exempelvis hela forna Jugoslavien är i stort sett ett enda stort nätverk av slukhål, där är där är det en del av landskapet på ett helt annat sätt. Den typen har vi väldigt lite av här, vi har snarare de här "man-made" slukhålen, säger han.

– De mänskliga slukhålen uppstår ofta i sandiga jordarter vid en vägbank eller andra konstruktioner. De uppstår i regel genom att vatten transporterar bort material under ytan, man ser inte att marken undermineras. Det kan handla om läckande vatten- och avloppsledningar eller kraftiga skyfall. Asfalterade ytor håller ju ihop till en viss grad, men när tillräckligt mycket material under förts bort så blir belastningen så hög att det bara öppnar sig.

Hur slukhålet på E 4 uppstod kan han inte svara på, men säger att det vanligtvis handlar om långvariga och häftiga regn eller läckande ledningar som underminerar marken.

– Och det är ju en rysare om man kör ned med bilen, det blir ju tvärnit mot kanten. Det kan bli väldigt farligt.

På frågan om sommarens ihärdiga regnande kan ha bidragit till slukhålet vid Masthuggstorget blir svaret:

– Det är jättesvårt att säga om ett område där jag inte känner till geologin, men visst, mycket och långvarigt regn kan bidra. Man kan nog skylla lite på regnandet där, men standard när det gäller större slukhål som uppstår i städer är att man har ett taskigt ledningsnät som läcker.

Dålig infrastruktur helt enkelt?

– Precis, sliten eller okontrollerad infrastruktur. Man kan ha ett ganska stort vattenläckage som inte syns på någon mätare och så undermineras marken över tid.

Har antalet slukhål som uppstår ökat – eller bara rapporteringen kring dem?

– Lite har det nog att göra med att ordet slukhål har blivit en etablerad term, jag är inte säker på att det var så för 30-40 år sedan. Idag blir det ofta en "grej", samtidigt som man kan ta en bild med sin telefon och lägga upp. Allt som händer får vi reda på i dag, riktigt så var det ju faktiskt inte förr. Så jag tror inte att de har blivit så mycket vanligare, det enda man kan säga är att ställen med väldigt föråldrat ledningsnät, kanske byggt på tidigt 1800-tal som exempelvis New York och liknande ställen, där borde risken för sådana här slukhål vara ganska stor.

Går det att hindra eller förebygga sådana slukhål på något sätt?

– Nja, inte sådär bara, men man kan göra tätare kontroller av ledningsnät och bättre geotekniska undersökningar. Det finns inga dramaåtgärder, utan det handlar som med nästan allt säkerhetsarbete om tråkgöra. Mer sådant gör säkert att det blir mindre slukhål, det tror jag.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.