Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Nyligen har både svenska och finska kvinnor, i några fall med barn, lyckats ta sig ut ur det ökända al Hol-lägret. Arkivbild. Bild: Baderkhan Ahmed
Nyligen har både svenska och finska kvinnor, i några fall med barn, lyckats ta sig ut ur det ökända al Hol-lägret. Arkivbild. Bild: Baderkhan Ahmed

Expert: Fler IS-svenskar kommer att återvända

Fritagningar av IS-fångar i nordöstra Syrien har ökat, enligt en ny analys. Nyligen har både svenska och finska kvinnor, i några fall med barn, lyckats ta sig ut ur al Hol-lägret. Och fler kan följa efter, varnar Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren.

– Rymningar har pågått i flera år och den senaste tiden har vi sett fler fall med fritagningar av kvinnor från Europa. Det finns ingen anledning att tro att det flödet kommer att avstanna, säger Bitte Hammargren, som har en bakgrund vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Utrikespolitiska institutet.

Hon har på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) tagit fram en analys om IS-fångarna i nordöstra Syrien.

Hammargren konstaterar att fritagningarna ökat och att fler riskerar att fly framöver.

Nyligen rymde tre finska kvinnor och nio barn ur det ökända al-Hol-lägret. Kort därefter rapporterades att minst två svenska kvinnor med fyra eller möjligen fem barn ska ha flytt. Senast ska ytterligare en svenska ha rymt och återvänt till Göteborgsområdet.

Motiven till fritagningar kan skifta starkt, från organiserad IS-verksamhet att frita jihadister till anhöriga som agerar av privata skäl.

– Det humanitära läget är väldigt svårt och det finns anhöriga som känner sina döttrars, systrars och barnsbarns desperation inne i lägren. Barn har dött där och nu finns också risken med pandemin. Det ökar motivationen hos anhöriga att samla in pengar till smugglare, säger Bitte Hammargren.

Krypterade vägar

På krypterade vägar samlas pengar in i Europa för fritagningar och rymningsförsök.

– Vi vet att IS använder sig av möjligheten att samla in pengar genom crowdfunding. Vi vet också att det i den här regionen finns smuggelnätverk sedan länge, säger Bitte Hammargren.

Prislappen för att köpa ut en kvinnlig fånge ur SDF-lägren uppges ligga på runt 8 000 dollar (nära 75 000 kronor).

– Men beloppet kan vara betydligt högre – ju säkrare smuggelväg, desto dyrare, säger Bitte Hammargren.

Smuggelvägen ut är ofta via Turkiet, precis som resvägen ofta gick in via Turkiet när jihadisterna anlände till regionen.

Flykten underlättas av att det går att muta sig fram och av att flygtrafiken över Europa börjar komma igång igen, säger hon.

– Om man har ett svenskt, finskt eller danskt pass och kommer till en flygplats i Turkiet, och inte är brottsmisstänkt där, kan jag inte se att turkiska myndigheter skulle hindra en resenär med europeiskt pass att kliva på ett plan till sin hemdestination.

Dessutom deporterar Turkiet redan misstänkta europeiska jihadister till sina hemländer.

Ny radikaliseringsvåg

Nu måste Sverige förbereda sig på att det kan komma fler IS-återvändare, anser Bitte Hammargren.

– Det finns en risk för IS återkomst hos oss också. Men den risken finns även om de finns kvar i regionen eftersom det kan växa upp en ny generation jihadister där.

– En del kan få hjältestatus när de kommer hem till vissa miljöer eller fängelser. Det kan leda till en ny våg av radikalisering.

Det finns också en risk att manliga IS-stridande som dödförklarats återvänder och kan leva under radarn för att planera nya terrordåd. säger hon.

Å andra sidan finns också möjligheter att ställa IS-återvändare som gjort sig skyldiga till brott inför rätta i Sverige.

– Sverige och en rad andra europeiska länder kan tillämpa universell jurisdiktion för krigsförbrytelser, vilket innebär att brott kan utredas oavsett var de är begångna. Det öppnar för att lagföra IS-resenärer även här, säger Bitte Hammargren.

Anja Haglund/TT

'Det finns en risk för IS återkomst hos oss också', säger Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren. Arkivbild.
"Det finns en risk för IS återkomst hos oss också", säger Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Lägren al-Hol och det mindre Roj i nordöstra Syrien hyser omkring 70 000 människor. Majoriteten är kvinnor och barn, många är anhöriga till IS-anhängare medan andra själva varit engagerade i den terrorstämplade rörelsen.

I lägren finns enligt tidigare uppskattningar från Rädda Barnen mellan 50 och 70 svenska barn tillsammans med ett antal mammor.

I maj 2019 tog Sverige hem sju föräldralösa barn från al-Hol, men sedan dess har inga fler hämtats. I december misslyckades ett svenskt försök att få hem fler föräldralösa barn eftersom vuxna i lägret hade gömt dem.

Cirka 300 individer reste från Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper i Syrien och Irak under perioden 2012–2016.

Omkring hälften av dem har återvänt.

Hur många som dödats respektive är kvar i regionen finns inga säkra uppgifter om. Säpo bedömer att det kan finnas personer som sägs vara avlidna som fortfarande är vid liv och medvetet håller sig undan.

75 procent av dem som reste var svenska medborgare och 34 procent var födda i Sverige.

24 procent var kvinnor, en ovanligt hög andel jämfört med många andra länder.

En majoritet kom från fyra län: Västra Götaland, Stockholm, Skåne och Örebro.

Över 70 procent kom från så kallade särskilt utsatta områden.

Källa: Säpo, Försvarshögskolan