Stefan Löfven besökte Frölunda torg i Göteborg under tisdagen, där en stor del av bilbränderna inträffade.
Stefan Löfven besökte Frölunda torg i Göteborg under tisdagen, där en stor del av bilbränderna inträffade.

Expert: Bilbränderna kan påverka valrörelsen

Bilbränderna i Göteborg och Trollhättan kan ändra fokuset på valrörelsen, förutsatt att det sker fler under en längre period, enligt statsvetaren Folke Johansson.

ANNONS
|

Med nästan exakt en månad kvar till valet kan mycket hända i opinionen. Så sent som i förra veckan tycktes en Sifo-mätning visa att sommarens extremvärme och skogsbränder fått fler att överväga att rösta på Miljöpartiet och på så vis säkra partiet kvar i riksdagen.

Efter gårdagens storskaliga bilbränder har partiledarna varit snabba att uttala sig om händelserna. Inte minst statsminister Stefan Löfven (S).

- Jag blir förbannad på riktigt. Min fråga till de här är "Vad fan håller ni på med?", sade statsministern i en intervju i P1.

ANNONS

"Trängt läge"

Folke Johansson, statsvetare och professor vid Göteborgs universitet, säger att språket är ovanligt hårt för att komma från Stefan Löfven.

- När de uttalade sig nu så tog alla partiledarna i ordentligt allihop. Men jag har en känsla av att Löfven är i ett väldigt trängt läge och måste ta varje chans att agera kraftfullt, säger han.

Om bilbränderna för in den allmänna debatten på brott och straff igen återstår att se. Men att det är ett bakslag för S är statsvetarna eniga om.

- Den omedelbara konsekvensen är att det blir ännu svårare för Socialdemokraterna att följa sin plan. Man har tvingats att prata brott, straff och integration hela våren och nu hade man hellre pratat välfärdspolitik. Man är tillbaka på ruta ett när det mediala fokuset skiftar, säger Tommy Möller, statsvetare och professor vid Stockholms universitet, till TT.

ANNONS

Inte bestämt sig

Historiskt sett så kan enskilda händelser och sakfrågor påverka valrörelsen mycket. Det såg man exempel på 1976 när Astrid Lindgren startade debatt om marginalskatt och S förlorade makten, eller när löftet om löntagarfonder bidrog till att ge dem makten tillbaka 1982.

- Det är faktiskt rätt många som inte har bestämt sig, jag har en uppfattning om att det är ovanligt många. Och det behöver inte ens vara ett större antal som låter sig påverkas för att det ska ha en viss betydelse och skjuta på marginalerna. Det är ju när det kommer till kritan just marginaler det handlar om i ett val, säger Folke Johansson.

Det som kännetecknar just en valrörelse är dock att den politiska scenen inte domineras av ett ämne i taget, säger Tommy Möller.

- Vi pratar om flera saker samtidigt och särskilt Miljöpartiet kommer att prata mycket klimatpolitik och har fortfarande goda möjligheter att få genomslag för det. Normalt sett så är den frågan svår att få upp på dagordningen, den är långsiktig och abstrakt till sin karaktär. Men nu är den aktuell och det förändras ju inte av att våldsdåd och bilbränder inträffar, säger han.

ANNONS
TT

Fakta: Frågor som påverkat opinionen

1976: Den 10 mars 1976 publicerade Expressen ett inlägg där författaren Astrid Lindgren i sagoform ondgjorde sig över höga marginalskatter. Det ansågs ha bidragit till att Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten.

1980: 1979 blossade kärnkraftsdebatten upp till den dominerande valfrågan efter reaktorolyckan i Harrisburg i USA samma år. Den tvingade Socialdemokraterna att ge upp motståndet mot en folkomröstning om kärnkraften, som hölls 1980.

1982: S-regeringen återtog makten i valet 1982, efter att ha utlovat löntagarfonder som blev det valets huvudfråga.

1988: Våren 1988 hittades tusentals sälar döda i Skagerrak och Kattegatt. Många skyllde på föroreningar och miljöfrågan kom i fokus, vilket anses ha hjälpt Miljöpartiet in i riksdagen. Säldöden visade sig dock bero på ett virus.

1991: Ännu ett parti tog sig in i riksdagen för första gången, Kristdemokraterna. En enskild fråga – kravet på vårdnadsbidrag – anses ha lyft partiet över riksdagsspärren.

1998: En plånboksfråga som anses ha hjälpt Socialdemokraterna behålla regeringsmakten i valet 1998 var statsminister Göran Perssons löfte om en låg och enhetlig maxtaxa i förskolan.

2002: I ett sommartal den 3 augusti 2002 presenterade Folkpartiets (numera Liberalerna) ledare Lars Leijonborg ett integrationspolitiskt program med bland annat krav på språktest för medborgarskap. Partiets opinionssiffror steg dramatiskt, från att ha legat under 5 procent hos Sifo i juli. I valet i september fick partiet 13,4 procent.

ANNONS