- Antingen agerar de i en bredare radikal miljö, där det finns individer i den närmaste omgivningen som stöttar. Eller så är de uppkopplade mot eller fjärrstyrda av IS. Det florerar manualer på internet om hur man sätter ihop sprängladdningar, det finns mycket material som propagerar för extremism och det har gått ut direktiv från IS om att genomföra attacker på "hemmaplan", säger Magnus Ranstorp till TT.
Saknas en stor organisatorisk apparat kring individerna blir de mycket svåra att upptäcka, enligt Ranstorp.
Krypterade appar
Ett stort problem för säkerhetstjänsterna är att gärningsmännen ofta använder sig av kommunikation som går under radarn.
- Det är allt från lågteknologiska kommunikationssätt med kodade ord till krypterade appar. Här pågår en virtuell kamp mot terrornätverken. Ser man till den enorma volym av information som ligger ute på internet och hur kommunikation går kors och tvärs förstår man att det här inte är någon lätt uppgift, säger han.
Samtidigt har andra länder kommit betydligt längre än Sverige, enligt Hans Brun, som forskar om terrorism på Försvarshögskolan.
- Storbritannien till exempel har mycket tuffare lagstiftning, både vad gäller uttalanden och innehav av information. Det beror på den engelska erfarenheten av terrorism genom åren. De har ju haft IRA, säger Hans Brun.
Lite motstånd
TT: Vad handlar de brittiska lagparagraferna då om?
- Det kan vara innehav av viss information, till exempel hur man gör sprängmedel. Det ses som ett förberedelsebrott, om man inte har ett legitimt skäl, säger Hans Brun.
Magnus Ranstorp är kritisk till Sveriges insatser mot extremism.
- Extremismen möter väldigt lite motstånd i Sverige. Å ena sidan handlar det om att lagstiftningen inte räcker, å andra om att vi inte jobbar skarpt mot miljöerna. Det är ingen risk för dem att åka fast, säger han.
