Exiliraniern: ”En ocean av blod mellan regimen och folket”

Att säga att det folkliga upproret mot regimen i Iran handlar om slöjan är fel. Det handlar om något mycket större än så – kvinnors rätt att själva kunna bestämma över sitt liv.
Bilden delas av flera svenskiranier som nu ser med skräck och oro på det brutala våldet i deras hemland.
– Iranska regimen har blod på sina händer, säger exiliraniern Roshanak Jabbari.

ANNONS
|

Roshanak Jabbari var bara fem år när hon kom till Sverige. Hennes föräldrar var politiskt engagerade och hade under många år tvingats flytta runt hastigt i Iran. Men till slut gick det inte längre och de flydde till Sverige.

Själv minns hon särskilt en händelse som hon fått återberättad för sig under åren. En revolutionsgardist kommer fram till hennes pappa och säger: ”Se till att din fru klär sig ordentligt”. Roshanak Jabbaris mamma har nylonstrumpbyxor.

– Min pappa svarade: ”Om hon byter till byxor, tror du att vi kommer få bukt med alla våra samhällsproblem då? Fine, då kan hon ha byta till byxor, men jag tror inte att det är där lösningen ligger”. Det jag kommer ihåg är att han då får en rak höger med en k-pist i ansiktet, säger hon.

ANNONS

När Roshanak Jabbari från distans nu ser hur hennes landsmän gör uppror mot den iranska regimen pendlar känslorna mellan hopp och förtvivlan.

Ilskan mot regimen är till följd av att den 22-åriga Mahsa Amini dött efter att moralpolisen gripit henne för att hon inte burit slöja på rätt sätt. Protesterna har eldats på efter att 16-åriga Nika Shakarami dödats i samband med protesterna och hennes lik sedan stulits.

– Det är en ocean av blod mellan den iranska regimen och det iranska folket. Nu har det kommit till en punkt när den här generationen, gen z, inte vill gå med på det här längre. Det har brustit för dem och någonstans där brister mitt hjärta också när jag ser de här unga människorna.

Roshanak Jabbari vill att den iranska regimen ska ställas till rätta för brott mot mänskliga rättigheter.
Roshanak Jabbari vill att den iranska regimen ska ställas till rätta för brott mot mänskliga rättigheter. Bild: Frida Winter

Roshanak Jabbari har två egna döttrar, som är tre och nio år gamla. Och det krossar hennes hjärta att se unga flickor släppa ut sina hår, precis som hennes egna döttrar, och ge fingret åt regimen.

– Det här ansvaret borde inte vara deras. Det här borde inte vara deras liv. De borde egentligen ha annat att tänka på, men nu har de tagit upp det här och då är det mitt ansvar att sprida det som de vill, för jag och mina döttrar lever ju ett fritt liv här – till skillnad från dem, säger hon.

ANNONS

Men kampen måste tas av flera än bara det iranska folket. Roshanak Jabbari vill att FN tar på sig hårdhandskarna och stödjer det iranska folket, för att avsätta det iranska styret och deras rätt att försvara sig med alla möjliga medel.

Tror du verkligen att omvärlden kan påverka?

– Jag tror att ledarna för den fria omvärlden har ett ansvar att påverka regimen. Jag är en vanlig person och kan inte säga exakt hur det ska gå till. Men jag kan säga att FN måste ställa regimen i sin helhet, inte enskilda individer, till svars för deras brott mot mänskliga rättigheter.

– FN måste erkänna iranska folkets rätt att avsätta regimen och att de ska kunna försvara sig med alla nödvändiga medel.

Roshanak Jabbari vill också att Sverige ska ta initiativ i frågan och verka för en diplomatisk bojkott av den iranska regimen.

Roshanak Jabbari var fem år när hennes familj tvingades fly till Sverige, eftersom hennes föräldrar var engagerade politiskt.
Roshanak Jabbari var fem år när hennes familj tvingades fly till Sverige, eftersom hennes föräldrar var engagerade politiskt. Bild: Frida Winter

I Sverige har demonstrationerna lett till en debatt om huruvida slöjan är en symbol för kvinnoförtryck. Roshanak Jabbari tycker att det behövs en mer nyanserad bild och vill understryka att det handlar om kvinnors rätt till att själv kunna bestämma över sina liv.

– Det handlar om så mycket mer. Slöjan är bara ett medel för att visa att vi är trötta på den här regimen från folkets sida, säger hon och fortsätter:

ANNONS

– Vi ser bilder från demonstrationer där det finns kvinnor som bär slöja och som skanderar: ”Död åt Khameni, störta diktatorn”. Och det är både unga tjejer och äldre kvinnor.

Ororas för minoriteterna

Exiliraniern Azra Azari kommer från Tabriz, i det som kallas för iranska Azerbajdzjan. Det är en del av norra Iran som framförallt befolkas av minoritetsgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering, främst turkar men även kurder.

Hon kom till Sverige för tio år sedan efter att hon tvingats fly. På den tiden studerade hon vid universitet i Tabriz och kämpade för iranska minoriteters rättigheter.

– Det finns olika etniska grupper i Iran som alla är utsatta för etnisk och religiös diskriminering, exempelvis har de inte rättigheter till att lära sig och studera på sitt modersmål i Iran.

– Jag är en av de som kämpade för dessa rättigheter, vilket medförde att jag blev av med min examen efter fyra år på universitet och var tvungen att lämna landet. Det som händer nu i Iran påminner mig mycket om den folkrörelse i Tabriz 2006 där vi var på ute gatorna och demonstrerade för våra rättigheter.

"Det här är en kvinnorörelse som är väldigt organiserad och som kommer efter många år av våld och förtryck som har drabbat kvinnor dagligen”, säger Azra Azari.
"Det här är en kvinnorörelse som är väldigt organiserad och som kommer efter många år av våld och förtryck som har drabbat kvinnor dagligen”, säger Azra Azari. Bild: Thomas Johansson

Att det har skett demonstrationer och att folk har rest sig upp mot den iranska regimen har hänt förr. Men höstens uppror är annorlunda.

ANNONS

Enligt Azra Azari är det första gången som olika generationer, samhällsskikt och etniska grupper över hela landet enas i ett gemensamt missnöje. Men det som väger tyngst är att protesterna leds av kvinnor som vägrar förtryckas.

– Det är annorlunda den här gången, säger hon.

Azra Azari upplever att omvärlden nu främst har fokus på det som sker i huvudstaden Teheran. Men Iran har många utsatta minoriteter och det är viktigt att omvärlden inte glömmer bort dem, exempelvis balucher, turkar, kurder, araber samt religiösa minoriteter och hbtqi-personer.

– Regimen i Iran behandlar personer ur de här grupperna mycket olika. Och de som är hbtq-personer får maximala straff och utsätts för det mest brutala våldet. Man uppfattar dem som att de har svikit islam och därför döms de till dödsstraff, säger hon.

Azra Azari hoppas att omvärlden inte glömmer de hbtqi-personer som drabbas av den iranska regimens våld. Exempelvis hoppas hon på krav att de fängslade hbtqi-aktivisterna Elham Choudbar och Zahra Sedighi-Hamadani, som hotas av dödsstraff, ska friges.
Azra Azari hoppas att omvärlden inte glömmer de hbtqi-personer som drabbas av den iranska regimens våld. Exempelvis hoppas hon på krav att de fängslade hbtqi-aktivisterna Elham Choudbar och Zahra Sedighi-Hamadani, som hotas av dödsstraff, ska friges. Bild: Thomas Johansson

Även hon tycker att det är en feltolkning att det handlar som slöjan, eftersom det snarare är att iranska kvinnor är trötta på att bli kontrollerade, inte ha rätt att bestämma själva och att inte ha jämställda villkor.

– Skolflickorna tar av sig slöjan och de vill inte fortsätta bära den. Det är en oerhört stor sak att de inte längre är rädda, men som tidigare påpekats, så handlar det här om en lång historia om hur kvinnor har drabbats i Iran. Det handlar inte bara om hjiaben, utan det handlar om frihet och demokrati.

ANNONS

Vad tror du kommer att hända i Iran nu?

– Det kanske tar lång tid, flera månader eller kanske flera år, men den här gången har det uppstått en spricka i den här regimens glashus och det kommer att falla ihop. Folk är nu mer bestämda än någonsin över att vi inte vill ha den islamiska regimen i Iran, men det är svårt att säga när det kommer ske.

”Jag var tredje generationen, hon var min farmor. Jag hade kjol och hon hade sjalett. Det var inga problem, säger Shamsi Naeimi om en svunnen tid.
”Jag var tredje generationen, hon var min farmor. Jag hade kjol och hon hade sjalett. Det var inga problem, säger Shamsi Naeimi om en svunnen tid. Bild: Frida Winter

”Jag kan inte sova längre”

Shamsi Naeimi behövde aldrig fly sitt hemland, till skillnad från Roshanak Jabbari och Azra Azari. Efter revolutionen i slutet av 70-talet valde hon att lämna Iran för Sverige.

Under uppväxten bar hon aldrig slöja. Men hon kan minnas en tid där kvinnor i Iran kunde välja själva. Och en tid där generationer i en och samma släkt hade olika inställning till slöjan och det var helt okej.

– Min farmor hade huvudduk, för hon var religiös och troende. Samtidigt minns jag att när vi gick ut så hade jag kort kjol. Jag var tredje generationen, hon var min farmor. Jag hade kjol och hon hade sjalett. Det var inga problem, säger hon.

I Göteborg är Shamsi Naeimi kanske framförallt känd för att driva Kville saluhall vid Vågmästareplatsen. Hon tycker det är tufft att följa oroligheterna i Iran.

ANNONS

– Jag är jätteledsen. Jag kan verkligen inte sova längre, mitt hjärta blöder, säger hon.

En sak som Shamsi Naeimi återkommer till ofta och tycker är viktigt att betona är att hon inte är emot slöjan, men hon är emot slöjtvång.

– Det är en jättestor skillnad, säger hon.

– I dag skriker en del: ”ta bort hijaben!”. Fast jag tycker inte man ska säga så. De som demonstrerar i Iran skriker för sin frihet.

Det finns de som menar att det är en symbol för kvinnoförtryck?

– Det handlar om frihet. Ingen ska bestämma över en kvinna om hon har den eller inte har den.

Shamsi Naeimi klipper av sitt hår i solidaritet med Mahsa Amini.
Shamsi Naeimi klipper av sitt hår i solidaritet med Mahsa Amini. Bild: Frida Winter

Hon menar att kvinnor i Iran vet vad frihet innebär. De har upplevt den i sina hem och de får ta del av den via nätet. Nu har de fått nog.

– Och när det kommer kvinnor in i bilden, då är det kört. Vi är väldigt envisa, vi ger inte upp så fort.

Innan vi lämnar saluhallen vill Shamsi Naeimi göra en sista sak. Hon tar fram en sax ur sin rock och klipper av sitt hår, som många kvinnor världen runtom nu gör för att visa sitt stöd.

ANNONS

– Moralpoliserna säger: ”Du kommer hamna i helvetet om du inte har hijab”. Men de här unga tjejerna säger: ”Okej, då vill jag till helvetet. Men du ska inte blanda dig i mitt liv och jag ska bestämma om jag vill till helvetet eller paradiset”.

LÄS MER:Ansiktsigenkänning ska se till att kvinnor täcker sig

LÄS MER:18 dagar av protester – det här har hänt i Iran

LÄS MER:Iran: Mahsa Amini dog på grund av sjukdom

LÄS MER:Revolution eller inte – så kan konsekvenserna av protesterna i Iran se ut

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS