Två tunga paket förs fram av EU-kommissionens klimatansvariga på en presskonferens i Bryssel.
Det ena är en EU-gemensam livsmedelsstrategi som kallas "gård till gaffel" (farm to fork i sin engelska version). Det andra är en strategi för att öka den biologiska mångfalden på land, i sjöar och hav.
Båda är viktiga delar för att förverkliga EU-kommissionens "gröna giv", med målet att skapa en klimatneutral union till år 2050.
Att coronaepidemin kommit emellan är något som snarare förstärker än försvagar behovet, anser kommissionen.
– I dessa tider när världen kämpar mot en pandemi så måste vi också tänka på hur vi stärker vår motståndskraft, säger klimatansvarige förste viceordföranden Frans Timmermans.
– Det här ger en möjlighet för Europas jordbrukare, fiskare och livsmedelsproducenter att bli världsledande när det gäller hållbarhet, hävdar hälsokommissionären Stella Kyriakides.
Förslag att vänta
Strategierna innehåller löften om en rad konkreta förslag under kommande år, exempelvis om utökad ursprungsmarkering på förpackningar och bättre information om näringsinnehåll.
Kommissionen vill också skydda minst 30 procent av all mark och allt vatten i EU. Användandet av diverse bekämpningsmedel, gödningsmedel och antibiotika ska minskas med hälften.
De förslag som kommer ska i sedvanlig ordning behandlas av EU:s medlemsländer och EU-parlamentet. De svenska ledamöterna gör mestadels tummen upp.
– En bra utgångspunkt för att ta steg vidare, säger Fredrick Federley (C).
– Här pratar kommissionen om 50 procents reduktion av bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn. Det är ett jätteskifte, tycker Jytte Guteland (S).
Kritik mot metoden
På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) tycker man att det är bra att EU, i och med förslagen, tagit stora steg framåt för att genomföra flera förbättringar som Sverige redan jobbat med i 30–40 år. Å andra sidan, menar de, verkar det inte som att EU har dragit lärdom av de erfarenheter som Sverige har inhämtat under åren.
– Flera av förslagen är bra men metoderna som föreslås är inte särskilt lyckade. De föreslår vägar framåt där vi i Sverige redan trampat och lärt oss att de inte är framkomliga, säger LRF:s hållbarhetsexpert Jens Berggren.
Enligt honom kommer man längre och snabbare med hållbarhetsarbete om man jobbar med incitament som kompetenshöjande åtgärder för att få med producenterna på gräsrotsnivå.
– Förslaget från EU är att trycka ner hållbarhet uppifrån genom lagstiftning, säger Berggren till TT.
Ellinor Knoxborn/TT
Wiktor Nummelin/TT
Livsmedelsstrategin Gård till gaffel är en nyckelkomponent i EU:s gröna giv, en färdplan med åtgärder som ska främja ett effektivt utnyttjande av resurser genom en omställning till en ren, cirkulär ekonomi och återställa förlorad biologisk mångfald och minska föroreningarna.
I kombination med kommissionens strategi för biologisk mångfald sätts en rad nya målsättningar, främst till år 2030. Bland exemplen finns:
* Användandet av bekämpningsmedel och antibiotika ska minskas med 50 procent.
* 25 procent av all jordbruksmark ska användas för ekologisk odling.
* Matavfallet per capita ska halveras.
* Tre miljarder träd ska nyplanteras.
* Minst 2 500 mil av floder och älvar ska återställas i naturligt skick.
Källa: EU-kommissionen.
"Att ta hand om miljön är som att betala hyran. Gör man inte det har man till slut ingenstans att bo. Vi hade förstås velat vara ännu mer ambitiösa men flera av våra viktigaste krav som att skydda mer natur och att fasa ut kemiska växtskyddsmedel finns med", säger svenske EU-parlamentsledamoten Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.
"Självklart är det efterlängtat att EU-kommissionen genom den nya strategin för arbetet till 2030 ökar EU:s ambitioner. Men kommissionen måste förstå att medlemsländerna har olika system för naturförvaltning som är olika effektiva. Att öka mängden skyddade områden är viktigt, men att skydda rätt områden på rätt sätt är viktigare", konstaterar kollegan Karin Karlsbro (L).
"EU-kommissionen verkar vara för feg för att ens försöka få slut de få miljoner som går till EU-sponsrad köttreklam, för att inte tala om de miljarder som stöder överproduktionen av kött", anser Marco Contiero från miljöorganisationen Greenpeace.
"En milsten på EU:s väg mot hållbara livsmedelsproduktion och konsumtion. Konsumenter borde inte längre få missledas av att sockerfyllda mellanmål och yoghurtar utpekas som hälsosamma", skriver Monique Goyens från konsumentorganisationen Beuc.
"Nationella ledare måste stödja de här förslagen och leda samhället ur de pågående klimat- och mångfaldskriser som hotar vår hela existens", tycker Ariel Brunner från fågelskyddsgruppen Bird Life Europe.