Tv-serien "Estonia – fyndet som förändrar allt" på Discovery visade ett stort, tidigare okänt hål i skrovet på den förlista färjan. Statens haverikommission blev intresserad, och nu görs nya undersökningar av katastrofen på Östersjön 1994.
Bilderna togs med en dykrobot 2019. Men Henrik Evertsson, som ledde filmteamet, och hans medarbetare Linus Andersson åtalades för brott mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak.
Mildare straff
Nu fälls de i Göteborgs tingsrätt.
– De har brutit mot gravfriden som gäller på det här området, både för själva vraket och i ett område runt själva vraket, säger Göran Lundahl, domare i målet och lagman vid Göteborgs tingsrätt.
De åtalade har framhållit att roboten inte rörde vraket, och hävdar att dykningarna var nödvändiga för att få fram ny information om en katastrof som inte utretts ordentligt. De har också hävdat att handlandet varit straffritt eftersom det skett från ett tyskt fartyg på internationellt vatten.
Tingsrätten konstaterar dock att skyddet för gravfriden väger starkare och dömer därför de båda männen. Men motivet bakom gärningen har betydelse för straffvärdet och påföljden blir därför mildare: dagsböter för båda två.
Evertsson: Ska överklaga
Kammaråklagare Helene Gestrin är nöjd med att tingsrätten går på hennes linje i frågan om straffbarhet. Däremot hade hon yrkat på villkorlig dom och böter som straff i stället för enbart dagsböter.
– Jag kommer att titta på frågan om straff för att se om jag ska klaga på straffet eller inte. Tingsrätten har ju gett en strafflindring med hänvisning till det journalistiska motivet och att man genomfört dykningarna utan att fysiskt beröra vraket på något sätt, säger Helene Gestrin.
Henrik Evertsson och Linus Andersson är överens om att överklaga, skriver Evertsson i en skriftlig kommentar till TT.
"Vi beklagar dagens beslut från Göteborgs tingsrätt och noterar samtidigt att man kommit fram till en annan slutsats än tingsrätten gjorde förra gången", skriver Henrik Evertsson.
"Det här målet rör viktiga journalistiska principer och komplexa juridiska värderingar. Vi kommer därför att överklaga den här domen. Vår inställning är oförändrad och vi nekar till brott. Vi önskar därför lägga fram våra invändningar vid en ny förhandling i hovrätten."
Tidigare prövat
Fallet har tidigare prövats i flera instanser. Evertsson och Andersson friades först av Göteborgs tingsrätt eftersom de arbetade från en tysk båt, och Tyskland har inte infört den särskilda lagen om gravfrid vid Estonia. Dessutom ansåg tingsrätten att den särskilda Estonialagen strider mot internationella folkrättsliga principer.
Men hovrätten gjorde en annan bedömning. Svensk lag gäller eftersom det är svenska medborgare och Estonialagen strider inte mot folkrätten, konstaterade hovrätten. Fallet skickades därför tillbaka till tingsrätten för att prövas ytterligare en gång.
Målet har, rent juridiskt, varit klurigt att avgöra berättar domare Göran Lundahl.
– Det har funnits många komplicerade juridiska frågor att ta ställning till. Men samtidigt har sakomständigheterna, alltså vad som faktiskt har hänt, varit helt ostridiga mellan alla som varit inblandade, säger han.
Fakta: Estonia
Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder, och sjönk sedan inom mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.
2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde användas för hemlig införsel av militär utrustning från Ryssland. Dokument om fartygets sista last är fortfarande hemligstämplade.
Dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt", som sändes på hösten 2020, väckte stor uppmärksamhet med bilder visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten.
Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.
Ytterligare undersökningar vid vraket pågår. Den nya utredningen ska även intervjua personer som överlevde katastrofen.