Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En ny het skoldebatt väntar

Debatten om friskolorna har blossat upp igen. Men den här gången är det annorlunda – nu kan det verkligen bli ändrade spelregler, 20 år efter friskolereformen.

Länge var friskoledebatten ungefär lika nyansrik som George W Bushs syn på terroristbekämpning, alternativen var "för" eller "emot".

För verkade betyda att reglerna skulle vara oförändrade, emot att bandet skulle backas till 1984. Det året bestämde sig Socialdemokraterna för att definitivt stoppa privata initiativ inom barnomsorg och skola. Lex Pysslingen förbjöd statsbidrag till dagis i aktiebolagsform och för att sätta kraft bakom orden ville S-regeringen också dra in statsbidragen till privata gymnasier som Sigrid Rudebecks i Göteborg.

Men nu verkar något ha hänt. I förra söndagens partiledardebatt blev det fria skolvalet, vinst i välfärden och segregeringen i skolan åter heta ämnen, fast på ett mindre polariserat sätt. Partierna tycks inte riktigt veta vad de tycker längre.

Framför allt är det två saker som förändrats. Som GP tidigare skrivit visar allt fler rapporter att skillnaderna ökar, både mellan elever och mellan skolor. Senast för en vecka sedan kom Skolverket med en studie, där det fria skolvalet pekades ut som bidragande orsak.

På senare tid har också misstron ökat mot storföretag och riskkapitalister i välfärdssektorn, inte minst efter höstens skandaler på äldreboenden drivna av Carema.

Plötsligt har fler fått upp ögonen för hur friskole-Sverige förändrats, med fyra jättar som kontrollerar allt större del av marknaden. Och som i sin tur kontrolleras av riskkapitalbolag eller börsnoterade investmentbolag.

Hittills har Socialdemokraterna inte haft mycket att invända mot detta. Lennart Bodström, som avgick 1989, var den siste av partiets utbildningsministrar som aktivt motsatte sig friskolor. Senare har ledande S-politiker godtagit de borgerligas friskolereform, även om inte alla gått så långt som förre justitieminister Thomas Bodström, som satte sig i styrelsen för Pysslingen AB när företaget tagits över riskkapitalbolaget Polaris Equity.

Men nu vill Socialdemokraterna hitta en tredje väg – mellan far och son Bodström, om man så vill. Förra veckan ordnade partiet ett seminarium om hur lagstiftningen ser ut i andra nordiska länder, som alla har betydligt striktare regler för vinstintressen i vård och skola. Om Sverige på 80-talet var en ytterlighet när det gällde statlig kontroll är vi nu i stället ovanligt obenägna att reglera hur riskkapitalbolag opererar i den skattefinansierade välfärden.

Även i traditionellt friskolevänliga partier märks en mer kritisk hållning. Till Miljöpartiets kongress om ett par veckor finns motioner om att partiet för första gången ska motsätta sig att företag med ett vinstintresse ska få driva skola.

Den folkpartistiske utbildningsministern Jan Björklund har tillsatt en utredning, eftersom han tycker att friskolereformen fått oväntade effekter. Han har skärpt kraven på friskolorna och talat om att riskkapitalbolag ska tvingas bli mer långsiktiga ägare.

Allt tyder alltså på att villkoren för friskolorna är på väg att förändras, men hur är högst ovisst. En annan positionsförskjutning hos Socialdemokraterna är att partiet vill ge kommunerna möjlighet att säga nej till friskolor "som bidrar till ökad segregation".

Det kan bli en ny, het debatt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.