Beslutet om fler snabbtester som en del i arbetet med smittspårning av coronaviruset bygger på en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, från i december. I en extra ändringsbudget står det nu klart att regeringen, Centerpartiet och Liberalerna viker 1,4 miljarder till testerna.
Svar på en kvart
Snabbtesterna ger svar inom 15 minuter och är tänkta att användas inom hälso- och sjukvården, till exempel för att snabbt kunna avgöra om en patient med covid-symptom är smittad.
– Före jul testades cirka 300 000 personer i veckan och nu testas ungefär 200 000 i veckan, sannolikt för att vi har en lägre smittspridning. I de siffrorna är inte snabbtesterna inkluderade, de ger ett svar på 15 minuter och är inte lika säkra som PCR-tester, men de kan spela en roll i till exempel omsorgen där man ganska snabbt får möjlighet att diagnosticera patienter med symptom, säger Lena Hallengren, socialminister (S).
Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson, som själv är barnläkare, menar att snabbtester också kan vara till nytta för personalen.
– Sjukvården har inte råd att förlora personal bara för att man inte vet om de är smittade eller inte. Där kan verkligen snabbtesterna göra som störst nytta, säger han.
Sedan tidigare har 7,5 miljarder avsatts för 2021 till mer träffsäker PCR-testning, som är det som används i stor skala inom vården och omsorgen, samt smittspårning.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.