Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bättre kunskap om havsbotten kan ge viktig kunskap om bland annat klimatförändringar och havsnivåhöjningar. Arkivbild. Bild: David Goldman/AP/TT
Bättre kunskap om havsbotten kan ge viktig kunskap om bland annat klimatförändringar och havsnivåhöjningar. Arkivbild. Bild: David Goldman/AP/TT

En femtedel av havsbotten snart kartlagd

Ovan mark finns inga vita fläckar kvar på kartan. Men under havsytan är läget ett annat.
Ett forskningsprojekt satsar på att kartlägga hela havsbotten till 2030, men mycket arbete återstår.

När projektet Seabed 2030 startade för tre år sedan var bara 6 procent av havsbotten kartlagd. Det har nu ökat till nästan en femtedel, meddelar projektet i anslutning till världshydrografidagen som infaller den 21 juni varje år.

– Nu ligger vi på 19 procent. Det betyder att vi har 81 procent av haven kvar att undersöka, kvar att kartlägga. Det är ett område ungefär dubbelt så stort som Mars som vi måste hinna med under det kommande årtiondet, säger projektledaren Jamie McMichael-Phillips till BBC.

Viktig kunskap

En komplett havsbottenkarta kommer enligt Seabed 2030 öka kunskapen om vädersystem, havsnivåhöjningar, tsunamivågor och klimatförändringar. Kunskap om havsbotten är dessutom avgörande för navigering, undervattenskablar, havsbaserade vindkraftsparker liksom för fiskeri och marina bevarandeinsatser.

Under 2019 samlades batymetriska data – motsvarande topografiska uppgifter men avseende undervattensförhållanden – in för 14,5 miljoner kvadratkilometer, ungefär dubbla Australiens yta. Men om det Japanfinansierade projektet ska hålla sin tidsplan måste tempot öka ytterligare.

Svensk isbrytare

Seabed 2030 sätter sitt hopp till svärmarbete där allt från forskningsfartyg – den svenska isbrytaren Oden har exempelvis bidragit – till fritidsbåtar tillhandahåller data från sina ekolod.

– Jag vet att det går, men för att klara det behöver vi partnerskap. Vi behöver regeringar, vi behöver industrin, vi behöver vetenskapsmän, vi behöver filantroper och vi behöver amatörforskare. Om vi ska kunna leverera en havskarta som är absolut nödvändig för mänskligheten krävs att alla dessa individer går samman, säger Jamie McMichael-Phillips till BBC.

Ivar Andersen/TT