Efter i stort sett varje polisskjutning med dödlig utgång de senaste åren har kravet på ett införande av elpistol kommit, men den högsta polisledningen har sagt nej. Nu byter man fot.
- Vi har beslutat att vi ska införa en försöksverksamhet med elchockvapen, säger rikspolischef Dan Eliasson till TT.
Stoppar smärtokänsliga
Förslaget om elchockvapen kom från en intern arbetsgrupp inom polisen i januari i år och fick senare klartecken från myndighetens etiska råd.
Dan Eliasson anser att det interna underlaget visar att man kan undvika att människor skadas, eller till och med dör, om man kompletterar den befintliga beväpningen med det som i dagligt tal kallas elpistol.
- Och för vår personal kanske det skapar ännu bättre förutsättningar att skydda sig, säger han.
När det gäller både pepparspray och pistolskott finns det exempel på människor som inte reagerat trots att de träffats. De är ofta tillfälligt smärtokänsliga på grund av starkt narkotikarus eller akuta psykotiska tillstånd.
Med elchockvapen spelar en sådan smärtokänslighet ingen roll eftersom vapnen orsakar ett kramptillstånd i muskulaturen som gör fortsatt rörelse omöjlig.
Flerårig process
Martin Lundin som var med och tog fram förslaget om att införa elpistol har tidigare sagt till TT att tanken är att varje polis i yttre tjänst, eller åtminstone en polis i varje patrull, ska vara utrustad med ett elchockvapen. Men det är lång väg dit.
Vapnen ska upphandlas, poliser ska tränas, föreskrifter ska utfärdas och en extern utvärderare ska kopplas till projektet för vetenskaplig utvärdering. Först 2018 väntas man komma igång med två års praktisk försöksverksamhet. På vilka platser det ska ske är ännu inte bestämt.
Polisförbundet har drivit frågan om elchockvapen i många år och ordförande Lena Nitz välkomnar nyheten om ett införande.
- Samtidigt tycker jag att testverksamheten inte behövt vara så omfattade som den nu kommer att bli, säger Nitz till TT.
Hon anser att man istället kunnat dra lärdom av andra europeiska och nordiska poliskårers erfarenheter.
"Övertro på elchockvapen"
Människorättsorganisationen Civil rights defenders chef Robert Hårdh är mycket kritisk mot svensk polis vapenanvändning så som den ser ut i dag, men tror inte heller på elchockvapen.
Han tycker att man hellre bör titta på "annat än vapen när det gäller metoder och strategier" och nämner utbildning i psykisk ohälsa som ett exempel.
- Vi ifrågasätter nödvändigheten av att föra in ytterligare ett vapen i polisens arsenal. Det skapar ju också i sig en möjlig tveksamhet hos poliserna med att det blir för många alternativ när man väl befinner sig i en skarp situation, säger han.
Fakta: Elchockvapen
Ett elchockvapen som avlossar små projektiler, via trådar förbundna med utskjutningsdelen, kallas ofta för elpistol eller taser.
När de små pilarna går in i kroppen orsakar strömmen ett kramptillstånd i muskulaturen vilket gör att den träffade blir orörlig och ofta faller till marken. Detta gäller även för personer som är tillfälligt smärtokänsliga på grund av exempelvis starkt narkotikarus.
Elpistoler fungerar bäst på korta avstånd, upp till omkring sju meter.
Från början klassades elchockvapen som "icke dödliga vapen". Sedan det i USA uppmärksammats flera dödsfall vid användning av elpistol ändrades benämningen till "mindre dödliga vapen".
Källa: Martin Lundin, Polismyndigheten
Fakta: Genomgång av skjutningar
En arbetsgrupp inom Polismyndigheten har gått igenom drygt 70 händelser de senaste tre åren där polisen skjutit mot människor. Man har kommit fram till att flera situationer hade kunnat lösas med elchockvapen.
Slutsatsen i förstudien, som TT skrev om i januari, var att elchockvapen i teorin skulle kunna rädda ett liv vart tredje år.
Polismyndighetens etiska råd har tidigare sagt nej till elchockvapen med motiveringen att det inte var bevisat att ett införande skulle leda till färre döda och skadade. Man hävdade också att ytterligare ett vapen skulle göra det svårt för poliser att snabbt välja rätt.
Den interna förstudien har fått etiska rådet att ändra uppfattning om ett införande av elchockvapen.
Ett införande beräknas kosta drygt 26 miljoner kronor, enligt förstudien. Den försöksverksamhet rikspolischefen nu beslutat om beräknas kosta omkring 8,5 miljoner kronor.
Fakta: Antalet dödsskjutna av polis
2015: 2
2014: 3
2013: 4
2012: 0
2011: 1
2010: 0
2009: 1
2008: 0
2007: 0
2006: 1
2005: 1
2004: 1
2003: 1
2002: 1
2001: 1
2000: 2
Källa: Polismyndigheten
