Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elaf Ali skrev bok om tuffa uppväxten: ”Hedersförtrycket är inte ovanligt”

Journalisten Elaf Ali, 34, växte upp med hedersförtryck i Sverige – nu har hon skrivit boken som hon själv önskade att hon hade.
– Förtrycket är inte ovanligt – det ovanliga är att vara öppen med det, säger hon.
Risken att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck har ökat under pandemin. Flest larm kommer från Västra Götaland visar en färsk rapport.

Elaf Ali debuterade nyligen med självbiografiska romanen ”Vem har sagt något om kärlek?” Boken är en uppgörelse med uppväxten och förövaren. Hennes egen pappa.

– Det är det som har gjort situationen så svår. Min pappa var under en period extrem i sin kontroll av mig. Jag fick inte göra något utanför skolan, inte ens gå hem till kompisar. Samtidigt var det hans sätt att visa sin kärlek. Han såg det inte som att han begränsade eller förtryckte mig – han såg det som att han skyddade mig för att han älskade mig, säger hon.

Elaf Alis familj flydde från Bagdad i Irak. När hon var fyra år kom de till skånska Kristianstad där hon växte upp med fyra syskon, två bröder och två systrar. Elaf var äldst av flickorna och därför den som hölls hårdast.

Jag var rädd och funderade på att rymma. Jag skämdes jättemycket.

När Elaf Ali var i tidiga tonåren började hon förstå allt mer av sin pappas agerande och han berättade att det handlade om sharaf, arabiska för heder, något hon senare fick förklarat med att hon skulle skyddas eftersom kvinnans sexualitet utgör ett hot mot familjens heder.

– Ett tag var jag rädd och funderade på att rymma. Samtidigt skämdes jag för allt som förtrycket bestod av och vågade aldrig berätta i skolan. Jag blev bra på vita lögner och ursäkter. Jag kunde inte säga varför jag inte var med i simundervisningen, varför jag inte följde med på bio eller varför jag stannade hemma när klassen åkte på läger. Förutom skammen lämnar man indirekt ut sina föräldrar som förövare vilket gör det ännu svårare, säger hon.

Jag var hela tiden rädd för att någon skulle skvallra efter att ha sett mig på stan i fel sällskap. Det behövde inte ens vara en kille.

Hon säger att det gjorde väldig ont. Det enda hon ville var att få vara som andra och känna sig fri, inte fängslad i sitt hem.

– Jag var hela tiden rädd för att någon skulle skvallra efter att ha sett mig på stan i fel sällskap. Det behövde inte ens vara en kille utan det kunde vara en tjej som de ansåg hade dåligt rykte.

När Elaf Ali är ute och föreläser i skolor märker hon att inte mycket har hänt.

Förtrycket är inte ovanligt – det ovanliga är att vara öppen med det.

– Efteråt kommer det fram tjejer som suttit tysta hela lektionen – men som vill prata. Igenkänningen är hög. De säger att det lika gärna kunde ha handlat om dem. Förtrycket är inte ovanligt – det ovanliga är att vara öppen med det. Därför känner jag det som min plikt att dela med mig av min historia eftersom den delas av hundratusentals andra. Jag önskar att jag läst den här boken när jag växte upp.

Polisen om hedersrelaterade brott

Hedersrelaterad brottslighet är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Hedersrelaterade brott kan exempelvis handla om frihetsberövande, tvång, äktenskapstvång, barnäktenskap, vilseledande till äktenskapsresa, hot, kränkande fotografering, ofredande, misshandel, mord eller mordförsök.

Många unga utsätts idag för kränkningar och begränsningar av sin frihet och integritet som ofta utgör brottsliga handlingar. Oavsett om handlingarna är brottsliga eller inte får de enorma konsekvenser för den som drabbas i de sammanhang och med den systematik som de utförs.

Källa: Polismyndigheten.

Flest samtal från Västra Götaland

I Linköping finns Nationella kompetensteamet som bland annat har regeringsuppdrag för att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Teamet har en särskild stödtelefon och kontaktas ofta akut av olika myndigheter. Socialtjänsten svarar för över hälften av alla ärenden men under fjolåret märktes en ökning av samtal från polisen.

Flest samtal under 2020 kom från myndigheter och privatpersoner i Västra Götaland; 18,1 procent av samtalen. Därefter följde Skåne (10,7) och Stockholm (8,6).

– Det är tydligt att storstadsregionerna ligger i topp, säger Sten Olsson, enhetschef vid Nationella kompetensteamet som sorterar under länsstyrelsen Östergötland.

En fjärdedel av samtalen totalt gällde barn i åldrarna 15-17 år. Närmare 80 procent var flickor eller kvinnor. I tre fjärdedelar av fallen uppger de drabbade att deras föräldrar ligger bakom, men även syskon och andra släktingar nämns.

En fjärdedel av samtalen till Nationella teamet gällde unga i åldrarna 15-17 år. Närmare 80 procent var flickor eller kvinnor. (Arkivbild). Bild: Dick Gillberg
En fjärdedel av samtalen till Nationella teamet gällde unga i åldrarna 15-17 år. Närmare 80 procent var flickor eller kvinnor. (Arkivbild). Bild: Dick Gillberg

Under fjolåret fick Nationella kompetensteamet 157 samtal som handlade om barn- och tvångsäktenskap, planerade eller genomförda, medan 30 av samtalen handlade om könsstympning av flickor.

Totalt visar antalet ärenden under pandemiåret på en tydlig minskning – men på ett område märks en markant ökning.

Antalet samtal och ärenden där det finns misstanke om bortförande eller kvarhållande utomlands har enligt myndigheten ”ökat avsevärt” och uppgick till 169 fall under pandemiåret.

Ytterligare 30 personer har förts bort

Antalet personer som förts bort utomlands eller hållits kvar i ett annat land ökade med 30 personer. Från 75 personer 2019 till 105 personer 2020.

LÄS MER: Rektorn varnar: Hedersförtryck ökar bland små barn

– Vi har ingen given förklaring till ökningen, men det finns farhågor om att pandemin påverkat eftersom fler varit i hemmen, säger Sten Olsson.

För ett år sedan gav kommunfullmäktige i Göteborg dåvarande stadsdelsnämnderna i uppdrag att tillsammans med skolan ta fram rutiner och sammanställa statistik över unga som förts ut ur landet med hedersrelaterad koppling.

– Det kan handla om tvångsgifte, barnäktenskap, könsstympning eller uppfostring; att föräldrarna vill bryta ett normbeteende som familjen eller släkten inte uppskattar. Det kan handla om hur de unga klär sig, vad de sysslar med eller vilka de umgås med, inte minst på sociala medier, säger Katarina Idegård, samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs stad.

Fem barn har inte återvänt till Göteborg

Uppdraget från fullmäktige skulle ske skyndsamt men är ännu inte klart i sin helhet. Sociala resursförvaltningen har dock efter en enkät till dåvarande stadsdelar gjort en sammanställning över antalet saknade barn upp till 18 år utifrån en hedersrelaterad problematik. Den sträcker sig från den 1 oktober 2019 till 30 september 2020.

Vid summeringen för ett halvår sedan hade nio barn, fem flickor och fyra pojkar, från Göteborg förts bort till fem olika länder: Dubai, Irak, Makedonien, Kenya och Somalia.

LÄS MER: Göteborg kritiseras – stora brister i arbetet mot hedersförtryck

Fyra av barnen återvände under perioden.

Hur situationen ser ut för övriga fem barn efter den 1 oktober är oklart.

Det är klart att det generellt finns en oro i de här sammanhangen – just för att man inte vet hur barnen har det.

Enligt de uppgifter Katarina Idegård fått från socialtjänsten i Göteborg vet man ett barn inte har återvänt till Sverige medan det är oklart i övriga fyra fall.

– Vi har inga indikationer på att barnen ska fara illa och det har inte gjorts någon polisanmälan. Som myndighet har vi begränsad möjlighet att eftersöka. Har man inte uppgiften så har man inte den, säger Ing-Marie Larsson, avdelningschef vid socialförvaltningen och dess talesperson i hedersrelaterade frågor.

Är du orolig?

– Det är klart att det generellt finns en oro i de här sammanhangen – just för att man inte vet hur barnen har det, säger hon.

Drabbar flickor och kvinnor, pojkar och män

”Våldet och förtrycket drabbar såväl flickor och kvinnor som pojkar och män och både män och kvinnor kan vara förövare. Ibland är en och samma person både utsatt och förövare, det gäller inte minst pojkar och unga män. Både unga kvinnor och unga män kan tvingas att gifta sig mot sin vilja och kan också utsättas för våld om de har en relation med någon som familjen eller släkten inte accepterar. De kan även utsättas för våld av en pojk- eller flickväns familj eller släkt.”

Ur regeringens proposition 2019/20: 131

Vi är på tårna vid den här typen av försvinnanden för att snarast möjligt få veta om det finns misstanke om hedersrelaterat brott.

Någon misstanke om brott i de fem fallen föreligger inte enligt Ing-Marie Larsson.

– Men vi är på tårna vid den här typen av försvinnanden för att snarast möjligt få veta om det kan finns misstanke om hedersrelaterat brott. Är det så går ärendet över till utredning som kan agera snabbt, säger Olle Carlström, chef för den grupp som utreder försvinnanden där brott inte misstänks.

I samband med längre ledigheter, som påsklovet, har Social resursförvaltning tidigare uppmanat personal i kommunen att vara uppmärksam och slå larm om man upptäcker signaler som kan kopplas till hedersrelaterad problematik.

– Risken för att unga förs utomlands under pandemin ökar, trots restriktioner. Syftet med resan kan vara att hälsa på släkten – men målet ett helt annat, säger Katarina Idegård.

Katarina Idegård som jobbar med hedersrelaterade frågor i Göteborg befarar att pandemin leder till att fler unga drabbas. (Arkivbild) Bild: Anders Ylander
Katarina Idegård som jobbar med hedersrelaterade frågor i Göteborg befarar att pandemin leder till att fler unga drabbas. (Arkivbild) Bild: Anders Ylander

Syftet med resan kan vara att hälsa på släkten – men målet ett helt annat.

Hon säger att det generellt finns en oro för att pandemin används som en förevändning för att hålla kvinnor och barn kvar hemma. För många utsatta är skolan och möten med kompisar en viktig frizon.

– Vi befarar en risk för ökad isolering och en kontroll som påverkar negativt, säger Katarina Idegård.

I en rapport som Jämställdhetsmyndigheten gjort uppger organisationer som Rädda Barnen och Tris, Tjejers rätt i samhället, en kraftig ökning av samtal till kristelefonerna. Många säger sig uppleva en extrem rädsla för att något ska hända dem. Mönstret är tydligt med unga som vittnar om inlåsning, begränsat livsutrymme och kontroll av mobiltelefoner och av sociala medier.

I dag har Elaf Ali och hennes pappa försonats och han är hennes största supporter. ”Men det tog 15 år, ett ständigt pågående samtal.” Bild: Nils Petter Nilsson
I dag har Elaf Ali och hennes pappa försonats och han är hennes största supporter. ”Men det tog 15 år, ett ständigt pågående samtal.” Bild: Nils Petter Nilsson

Har försonats med sin pappa efter 15 år

När Elaf Ali föreläser får hon ofta höra just hur unga begränsas i sin vardag – något hon känner igen från sin egen uppväxt.

– Men man ska ha klart för sig att hedersnormer och förtryck inte bara handlar om religion, det är bredare än så, säger hon.

I dag har Elaf Ali, som numer bor i Stockholm, och hennes pappa försonats.

I dag är pappa är den viktigaste personen i mitt liv – och min största supporter.

De har mötts från varsitt håll – kunnat förlåta, förstå och förändras.

– Vi hörs varje dag och ses så ofta vi kan. Idag är pappa är den viktigaste personen i mitt liv – och min största supporter. Han älskar mig, är stolt och uppmuntrar mig i det jag gör.

Resan har varit tuff – för båda.

– Den tog 15 år och är som ett samtal som bara har fortsatt, säger hon.

LÄS MER: Amanda, 12, giftes bort - våldtäktsmannen fick vårdnaden: "Sverige värre än Irak"

LÄS MER: Göteborgs nya handlingsplan mot hedersförtryck sågas: "Relativiserar hedersvåld"

LÄS MER: Mamma Setareh och Selin, 1, hotas av hedersmord – ska utvisas

LÄS MER: Var sjätte niondeklassare utsatt för hedersförtryck

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.