Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Flygplansdelar körs iväg på en bärgningsbil dagen efter den flygolycka där nio personer omkom.

 Bild: Erik Abel/TT
Flygplansdelar körs iväg på en bärgningsbil dagen efter den flygolycka där nio personer omkom. Bild: Erik Abel/TT

Efter dödsolyckan: Flygplansmodellen ställs

Tre svenska fallskärmsklubbar använder den flygplansmodell som igår kraschade utanför Umeå. Nu beslutar Svenska Fallskärmsförbundet om att stoppa flygen.

Under söndagen kraschade ett sportflygplan på ön Storsandskär, två kilometer från Umeå flygplats, i Umeälvens delta. De nio fallskärmshoppare som befann sig ombord omkom.

LÄS MER: Nio döda efter flygkrasch utanför Umeå

Flygplanet som störtade var av modellen var av GippsAero GA8 Airvan. Ytterligare två av Sveriges fallskärmsklubbar använder denna typ av flygplan i dag, enligt Per-Olov Humla, ordförande för Svenska Fallskärmsförbundet (SFF).

Nu beslutar förbundet om att ställa planen på marken och inte använda dem tills man vet mer om vad som orsakade olyckan.

– Vi gör ett temporärt stopp tills att vi fått mer fakta och information om hur vi ska förhålla oss. Det innebär inte att vi avbryter all hoppning under tolv månader med den här flygplanstypen, men vi gör ett temporärt stopp och gör en otroligt noggrann research – vad och vilka åtgärder ska vi vidta med hänsyn till den här tragedin? säger Per-Olov Humla, ordförande för SFF.

– I samband med en sådan här otroligt allvarlig olycka är det självklart att vi stannar upp och att vi reflekterar över vad det är som har hänt. Det vore snarare väldigt oansvarigt om vi bara säger att vi fortsätter att lasta i hoppare i maskinen som om inget har hänt, säger han.

Arkivbild på flygplansmodellen GippsAero GA8 Airvan. Bild: Wikimedia Commons
Arkivbild på flygplansmodellen GippsAero GA8 Airvan. Bild: Wikimedia Commons

Enligt Västra Götalands enda fallskärmsklubb Cirrus Göteborg använder klubben inte den aktuella flygplansmodellen.

Haverikommissionen på plats i Umeå

Peter Swaffer, avdelningschef på Statens haverikommission, ska tillsammans med två andra personer utreda hur olyckan kunde inträffa. Något som kan ta upp till ett år.

Under måndagen träffar de polisen för en överlämning.

– Efter det åker vi ut och gör en olycksplatsundersökning, en teknisk undersökning där vi säkerställer att vi har alla delar, tittar lite närmre på dem och ser vad vraket kan säga oss helt enkelt, säger Swaffer.

Han bekräftar att delar av en av flygplanets vingar har brutits av, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det stämmer. En del av ena vingen fanns inte vid vraket utan den har hittats på annan plats. Den har brutits av i luften, säger Peter Swaffer till tidningen.

Eftersom planet inte hade någon svart låda får man söka information genom vittnesförhör, undersökning av vraket och från telefoner och surfplattor ombord som registrerar höjd och position.

Men utifrån dessa källor går det inte att se vad piloten har gjort eller hur motorn har mått, enligt Swaffer.

LÄS MER: Utredare: Vi tar det steg för steg

Detta vet vi om flygkraschen:

Söndagen den 14 juli, klockan 13.33, lyfte ett mindre flygplan av typen GippsAero GA8 Airvan från Umeå flygplats.

Klockan 14.12 fick flygtornet ett haverilarm. Planet kraschade på ön Storsandskär, två kilometer från banänden på Umeå flygplats, i Umeälvens delta.

Ombord på planet fanns nio personer, åtta av dem var medlemmar i den lokala fallskärmsklubben. Alla var svenska medborgare och kom från Västerbotten respektive Norrbottens län.

Räddningstjänst och polis fick hjälp av privatpersoner att ta sig fram till olycksplatsen. Norrlands universitetssjukhus gick upp i stabsläge efter olyckan.

Orsaken till olyckan är ännu oklar. Statens haverikommission, som utreder olyckan, var på plats i Umeå på måndagsförmiddagen.

Flygplanet är en modell som i regel är knappt nio meter lång med propeller på nosen. Flygplanet saknar en svart låda som kan undersökas i efterhand, eftersom bara större flygmaskiner brukar ha det. Utredarna hoppas få fram viktig information på andra sätt, exempelvis genom telefoner och surfplattor som var ombord på planet som registrerar position och höjd.

Olycksutredningen tar vanligtvis upp till tolv månader.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.