Under lördagen passerar ett nederbördsområde landet. I söder blir det främst som regn men det kan vara inslag av snö eller blötsnö ända ner över Stockholm och småländska höglandet.
– Under eftermiddagen väntas det bli mest uppehåll, och kan bli lite sol, framför allt i södra Norrland, säger Jon Jörpeland, meteorolog på SMHI.
Under söndagen blir vädret mer dramatiskt. Vinden tilltar och ett nytt nederbördsområde rör sig in över landet, först som regn som övergår i snö från Dalarna och norrut.
Kan bli stormbyar
– Nederbördsområdet är ganska omfattande och berör hela landet under större delen av söndagen. I samband med det tilltar vinden och det kommer att blåsa ordentligt med mycket hårda vindbyar här i södra Sverige och framför allt i Västra Götaland och på västkusten.
Hur kraftiga vindarna blir är än så länge oklart.
– Lokalt skulle vi kunna komma upp i stormbyar, men för det mesta är det mycket hårda vindbyar, säger Jon Jörpeland.
Den kraftiga blåsten kombineras med stora regnmängder. Mest regn väntas i Västra Götaland, Dalsland och kanske upp mot Värmland.
– Det kan bli rätt så stökigt väder. Eventuella varningar kommer vi i så fall gå ut med i morgon (lördag). Men det kommer att kunna ge riktigt stora nederbördsmängder, upp emot en 30-40 millimeter på sina håll, och det kommer också att påverka vattenflödena i åarna i västra Götaland.
Ännu namnlöst
Jon Jörpeland vågar inte göra några jämförelser med ovädret Ciara som fällde träd och stoppade tåg förra helgen.
– Det ser ut som att det kan komma att bli något liknande, eller att det blåser lite mindre än Ciara, men detaljerna är osäkra i dagsläget.
Stormen som nu är på väg över västra Atlanten har av brittiska vädertjänsten Met Office döpts till Dennis. SMHI har inte namngett det officiellt.
– Vi får se om ovädret berör oss tillräckligt mycket för att vi ska gå ut med något namn, säger Jon Jörpeland.
Efter helgen blir det fortsatt blåsigt på måndag i södra Sverige, men då har det mesta av nederbörden passerat. Längre norrut är det mest svag vind och vinden väntas avtal.
Britt-Marie Seibold/TT
Sverige har ingen lång tradition av att namnge stormar. I stället har stormar oftast fått namn efter bland annat veckodagen de inträffat på eller det området som drabbats hårdast, till exempel yrväderstisdagen 1850.
Under mitten av 1990-talet började den norska vädertjänsten namnge oväder, till exempel stormen Gudrun. Hösten 2013 började också den danska vädertjänsten namnge svåra stormar.
SMHI har bestämt att använda det namn som utfärdats av den danska eller norska vädertjänsten för att undvika förvirring. Om båda skulle utfärda var sitt namn används det som utfärdats först.
Om ett oväder skulle uppstå över Sverige utan att det namnges av Danmark eller Norge namnger SMHI det genom att välja något av ovädersdagens namn enligt almanackan. Den första stor som namngavs av SMHI var Simone i oktober 2013.
Källa: SMHI