Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Afrah Albdr från Syrien är en av dem som genom ebo har bosatt sig i Malmö. Här är det varmare och här finns en mix av många nationaliteter som hon trivs med – men bostadsbristen är ett problem.

"Ebo har bidragit till social misär"

Afrah Albadr från Syrien vill bo i Malmö – en stad med just den mix av nationaliteter som gör livet lättare att leva, tycker hon. Regeringens utredare vill att asylsökandes rätt att välja bostadsort ska begränsas, vilket välkomnas i Malmö.

Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) hoppas på ett snabbt genomförande. Ebo, asylsökandes rätt att välja eget boende, har i Malmö och några andra kommuner lett till framväxten av ekonomisk och social misär i vissa bostadsområden, anser hon.

- Utredaren har tagit fasta på det vi från Malmö har drivit och försökt synliggöra under väldigt många år.

Svarta hyreskontrakt

Problemet med ebo är att de allra flesta asylsökande har flyttat till områden där mottagandet redan är stort och där det finns ett brett utbud av svarta hyreskontrakt. Människor betalar dyrt för uselt boende och registrerar sig på adresser som rymmer till exempel bilverkstäder eller källare.

- Vi har så tydligt sett att trångboddheten har ökat, att handeln med svarta kontrakt har ökat och att barn som bor så här har svårt att klara skolan. Det växer fram en social press i den tuffa situationen som är förödande om man ska få till en bra start i Sverige och en snabb integration, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

I Malmö finns just nu 2 700 asylsökande, berättar hennes pressekreterare. 2 191 av dem har kommit via ebo.

Tycker om Malmö

Afrah Albadr, som varit två år i Sverige, är en av dem. Hon tycker mycket om Sverige och särskilt Malmö, men pekar också på bostadsbristen och de svarta hyreskontrakten som det största problemet. Nu bor hon på trettonde våningen i stadsdelen Lindängen. I lägenhetens kök står en bäddmadrass på högkant.

- Jag bor hos en vän, men jag skulle verkligen behöva en egen lägenhet för mig och min son, säger hon till TT.

Ebo vill hon inte uttala sig om. Hon har inte kommit till Sverige för att ändra på reglerna och politiken, hon vill bara ha hjälp att förstå dem.

- Om regeringen vill att vi ska bli en del av det här landet så måste vi lära oss hur livet fungerar här. Jag är öppen, jag vill lyssna, säger Afrah Albadr.

Social prövning

Förslaget från utredningen innebär att om en asylsökande vill bosätta sig i en kommun, så ska kommunen kunna begära social prövning, om det handlar om stadsdelar med stora problem. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill att det ska genomföras så snart det bara går.

- Det vore bra om man kunde få ett tidigt, separat riksdagsbeslut om detta. För det är så ansträngt på sina håll. Vi vill se en förändring redan nu, säger SKL:s ordförande Lena Micko (S).

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) utlovar kortare remisstid för eboförslaget än de andra delarna i mottagandeutredningen.