Fotboja skulle kunna bli ett komplement till Migrationsverkets förvar, där vissa personer som ska avvisas eller utvisas i dag frihetsberövas. Arkivbild.
Fotboja skulle kunna bli ett komplement till Migrationsverkets förvar, där vissa personer som ska avvisas eller utvisas i dag frihetsberövas. Arkivbild.

Dyrt och krångligt med fotbojor

ANNONS
|

Kristdemokraterna lade nyligen fram ett förslag som är snarlikt Miljöpartiets. Men där de senare bara vill använda fotboja för personer som bedöms vara en säkerhetsrisk vill KD också att fotboja ska kunna vara ett alternativ till att spärras in på ett förvar, om det finns en bedömd risk att personen avviker.

Redan i dag finns möjligheten att frihetsberöva personer som ska avvisas eller utvisas om det bedöms finnas en hög risk att personen avviker. Sådana personer kan låsas in på ett av Migrationsverkets förvar – och i vissa fall även på Kriminalvårdens anstalter.

ANNONS

Beslut om att ta en person i förvar kan fattas av Migrationsverket, polisen eller en domstol.

Svårt i praktiken

Men det finns frågetecknen kring hur fotbojan skulle kunna användas i praktiken i Migrationsverkets verksamhet. I kriminalvården ger fotbojan möjligheten att leva ett normalt liv, trots att man är dömd till ett fängelsestraff.

Att översätta det rakt av till asylprocessen blir väldigt svårt, konstaterar Fredrik Wilhelmsson, enhetschef för verksamhetsskydd på Kriminalvården.

- Det beror på vad man vill uppnå med det här. Missköter man en fotboja inom Kriminalvården, då får man fängelse, säger han till TT.

Konsekvensen om fotbojor införs i Migrationsverkets verksamhet skulle på samma sätt kunna vara att i stället placeras på ett förvar.

Fotbojan är också lätt att ha sönder – för att minska skaderisken om man till exempel skulle fastna i något. I kriminalvården går dock ett larm om bojan skulle brytas, vilket i sin tur fungerar som ett skydd eftersom personen då riskerar påföljder.

- Jag har själv haft en boja i fem månader när vi testade den. Så jag vet precis hur den funkar och inte. Är du stark i fingrarna behöver du inte ens ett verktyg utan kan bara slita av den, säger Fredrik Wilhelmsson,

ANNONS

Stora kostnader

Hur stora kostnaderna blir är också svårt att bedöma. Själva fotbojan är i sammanhanget ingen stor kostnad – runt 10000 kronor per styck. Det är all administration och det omfattande IT-systemet som krävs som blir kostnadsdrivande.

- Sen är frågan vad man vill reagera på. Får vi bara information om att en boja klipps skulle det inte kosta så mycket, men det är tveksamt vilket värde det ger. Om personen kan befinna sig var som helst i Sverige med en utryckningstid på 30 minuter, då krävs det nästan en ambulansorganisation som vi behöver bygga upp för hela landet. Det blir gigantiskt, säger han.

TT

Fakta: Fotboja i Kriminalvården

Den som är dömd till högst sex månaders fängelse kan ansöka om att avtjäna sitt straff i sin bostad, försedd med fotboja. Det krävs i regel att den dömde har eller kan ordna arbete eller utbildning, har en bostad och att övriga myndiga i bostaden samtycker.

En dömd person som avtjänar sitt straff med fotboja får betala en avgift på 80 kronor per dygn, men som mest 9600 kronor totalt. Avgiften går till Brottsoffermyndigheten.

Om den dömde bryter mot schemat med utegångsförbud, använder alkohol eller på annat sätt missköter sig avtjänas resten av straffet i fängelse.

Källa: Kriminalvården

Fakta: Migrationsverkets förvar

Personer som ska avvisas eller utvisas kan i vissa fall tas i förvar. I huvudsak används det om det finns risk att personen avviker, så att avvisningen eller utvisningen inte kan verkställas. Förvar kan också användas om någons identitet är oklar eller om någons rätt att vistas i Sverige behöver utredas.

Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, polisen eller en domstol. I praktiken är det ett frihetsberövande där rörelsefriheten är begränsad till en låst avdelning. Vid slutet av förra året hade Migrationsverket 357 förvarsplatser på fem orter i Sverige.

Migrationsverket tog över ansvaret för förvarsverksamheten från polisen 1997. Bakgrunden var att frihetsberövande med stöd av utlänningslagen ansågs vara av en mer civil prägel och inte relaterad till en straffande verksamhet.

Källa: Migrationsverket

ANNONS