Elever och personal vid en skola i Filippinerna manifesterar mot våldet mot kvinnor och barn. Arkivbild.
Elever och personal vid en skola i Filippinerna manifesterar mot våldet mot kvinnor och barn. Arkivbild.

Dyrt att inte stoppa våldet mot barn

Att låta våldet mot barn fortsätta är inte bara grymt. Men det gör det också lönsamt att försöka att minska våldet.

ANNONS
|

Den 14–15 februari träffas ministrar och FN-chefer i Stockholm för att sätta fart på arbetet för att stoppa våldet mot barn. Förutom det mänskliga lidandet finns också en ekonomisk faktor. Ola Rosling kommer att föreläsa om vad våldet kostar i ekonomiska termer.

Olika studier har beräknat kostnaderna på 1–8 procent av världens totala bruttonationalprodukt. Barn som är utsatta för våld är mer benägna att som vuxna själv vara våldsamma eller hamna i annan kriminalitet och drogmissbruk. Dessutom lider våldsutsatta ofta av psykisk ohälsa och riskerar att hamna i bidragsberoende.

ANNONS

- Det låter grymt att mäta det i termer av förlorad produktivitet, men från samhällets sida är det så man mäter, säger Ola Rosling.

"Snällare kultur"

Men de höga kostnaderna gör det också lönsamt att införa åtgärder.

- Får du ner våldsoffren någon procent så tjänar du in det direkt, säger Rosling.

Världshälsoorganisationen WHO:s sjustegsprogram Inspire är fullt av åtgärder som världens länder uppmanas att införa. Det handlar bland annat om lagstiftning, värderingsförändringar, ekonomiskt stöd och hur skolan kan agera. En punkt är att se till att platser där barn vistas är säkra.

- Att sätta upp belysning i utomhusmiljöer och se till att skolor, framför allt skoltoaletter för tonårstjejer, är säkra platser, sänder i sig signaler om ett samhälle som bryr sig om sina medborgare, helt enkelt en snällare kultur, säger Rosling.

ANNONS

Åt rätt håll

En annan åtgärd är hembesök hos förstagångsföräldrar, som förutom ett stöd också kan leda till upptäckt av missförhållanden som gör att samhället kan agera tidigt.

Enligt Rosling finns förutfattade meningar om att det inte går att förändra värderingar i andra länder. Det är fel, men kan ta tid.

- Om du frågar befolkningen i USA om det är okej att aga, så svarade 20 procent 1986 att de var emot. Nu är 30 procent emot, säger Rosling.

Han ser mötet i Stockholm som ett exempel på att det går åt rätt håll, och att världens länder blir allt bättre på att samarbeta.

- Vår värld är stadd i förändring. Vi har börjat tvätta händer överallt och vi vet att flickor ska gå i skolan. Man sade förut att sådant inte går att förändra. Men alla världens samhällen är under förändring. Därför tror jag att det är absolut görbart att få bort barnaga. Dels för att det är bevisat att det hjälper, dels för det stora intresset för att sluta slå barn, säger han.

ANNONS
TT

Fakta: Våldet mot barn dyrt

Olika beräkningar på samhällets kostnad för våld mot barn varierar. Tankesmedjan Copenhagen Consensus Center har beräknat den till 4,3 procent av den globala BNP:n. Räknar man lågt, på 1 procent, innebar det förra året en global kostnad på motsvarande 6100 miljarder kronor.

FN:s program Inspire, som ska minska våldet, innehåller sju steg:

1. Införa lagar och se till att de följs.

2. Ändra normer och värderingar.

3. Ha säkra områden där barn- och unga samlas.

4. Ge stöd till föräldrar.

5. Förstärk familjers ekonomi.

6. Ta hand om våldsoffren.

7. Jobba med skolan.

Källor: WHO, Världsbanken och FN:s representant för våld mot barn.

ANNONS