Pandemin i våras påverkade inte bara sjukvården av dem som blev sjuka på grund av viruset, utan även vården som helhet. Därutöver sökte många människor inte vård i samma utsträckning som förut, vilket har inneburit att antalet nyupptäckta cancerfall minskat drastiskt.
Detta är extra tydligt i Stockholm, som var den region som drabbades hårdast av viruset. Mellan månaderna april och juli registrerades 1 383 färre cancerfall, jämfört med åren 2016–2019. Det motsvarar en 25-procentig minskning.
– Den mest sannolika förklaringen är pandemin, säger Ralf Segersvärd, kirurg och verksamhetsutvecklare vid Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland.
Pandemin innebar bland annat att regionerna tryckte på pausknappen för olika screeningprogram. I Stockholm innebar det att tre program ställdes in eller minskades: mammografi för bröstcancer, cellprovtagning för livmoderhalscancer, avföringsprover för tjock- och ändtarmscancer.
Fick vård snabbare
Förutom det sökte människor inte vård i samma omfattning som tidigare och de som kallades till screening kom inte i samma omfattning som tidigare.
– En del var nog oroade över smittspridningen, medan andra kanske inte ville vara till besvär. Oavsett har färre patienter sökt, inte bara för direkta cancersymtom, utan också till besök av annan anledning där misstänkta besvär hade kunnat upptäckas, säger Ralf Segersvärd.
Sammantaget har detta resulterat i att nästan alla sorters cancerdiagnoser minskade kraftigt i våras. Exempelvis minskade antalet nya fall av bröstcancer i Stockholm med 36 procent mellan april och juli, medan prostatacancer dök med 34 procent.
Ett liknande mönster syns också för andra cancersjukdomar.
Äggstockscancer: -32 procent. Urinblåsecancer: -21 procent. Lungcancer: -13 procent. Tjock- och ändtarmscancer: -14 procent. Och så vidare (se grafik).
– Det innebär att det sannolikt finns många människor där ute med en oupptäckt cancer. Om detta kommer att innebära att cancern är mer allvarlig när vi väl upptäcker den vet vi ännu inte, men eftersom cancer är en progressiv sjukdom är det naturligtvis en farhåga vi har, säger Ralf Segersvärd.
Stora skillnader
Men det är inte bara i Stockholm som antalet cancerdiagnoser minskat kraftigt. I en rapport som landets Regionala cancercentrum publicerar i dag har man jämfört antalet inrapporterade cancerfall under våren 2020 från de patologilaboratorier som har en elektronisk inrapportering, med hur många som rapporterades 2019.
Från dessa 14 laboratorier, som täcker drygt halva Sveriges befolkning, minskade antalet nyupptäckta cancerfall med tolv procent under perioden mars till augusti.
– Det är en tydlig nedgång vi ser under första halvåret och som innebär att var åttonde tumör "saknas". För hela landet betyder det en underdiagnostik på någonstans mellan 3 000 och 4 000 cancerfall. Vad detta får för konsekvenser vet vi ännu inte, men det finns en uppenbar risk för att en del av dessa kommer att få en sämre prognos, säger Johan Ahlgren, onkolog och verksamhetschef för Regionalt cancercentrum Uppsala/Örebro.
De regionala skillnaderna är dock stora. För medan laboratoriet för klinisk patologi/cytologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge såg en nedgång på hela 31 procent i antalet nyupptäckta fall, minskade antalet "bara" med 1,6 procent vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Johan Nilsson/TT
Fakta: Cancer
De vanligaste cancerformerna i Sverige är prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer samt lungcancer.
Både gener och livsstilsfaktorer kan orsaka sjukdomen. Den allra största delen, cirka två tredjedelar, handlar dock om slumpen. Otur, helt enkelt.
Att cancer är en genetisk sjukdom är inte detsamma som att all cancer är ärftlig.
Ohälsosam mat, rökning, sol och alkohol kan bidra till att man får cancer. Radioaktiva ämnen eller röntgenstrålar kan i höga doser också framkalla cancer.
Källa: Cancerfonden