Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ulf Kristerssons (M) och Stefan Löfvens (S) partier har inte kunnat enas i migrationskommittén. Bild: Claudio Bresciani/TT
Ulf Kristerssons (M) och Stefan Löfvens (S) partier har inte kunnat enas i migrationskommittén. Bild: Claudio Bresciani/TT

Detta har partierna diskuterat om kring migrationspolitiken

En ny migrationspolitik har diskuterats i nästan ett års tid. När förhandlingarna närmade sig sitt slut stod det dock klart att de största partierna inte kan enas.
Det här har diskussionerna och konflikterna handlat om.

LÄS MER: Migrationsförhandlingar brutna

LÄS MER: Nya försök i migrationssamtalen

Vad är migrationskommittén?

I januariavtalet kom S, MP, C och L överens om att tillsätta en parlamentarisk kommitté som gemensamt skulle diskutera fram en framtida migrationspolitik.

Ett av huvudsyftena med kommittén, som presenterades 14 juni 2019, var att arbeta fram en lag som kan ersätta den tillfälliga lag om uppehållstillstånd som slutar gälla i juli 2021.

Saker som skulle diskuteras var bland annat:

• Om huvudregeln för skyddsbehövande ska bli tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd.

• På vilka grunder uppehållstillstånd ska beviljas.

• I vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig, och bland annat om det då ska finnas någon form av försörjningskrav.

Senast den 15 augusti 2020 ska kommittén lämna sitt betänkande.

Vilka partier har ingått i samtalen?

Samtliga åtta riksdagspartier har deltagit i migrationskommitténs arbete.

Förhandlingarna som skett mot slutet har framför allt varit mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna. Socialdemokraternas regeringspartner Miljöpartiet var således utestängda från de diskussionerna, vilket fick de sistnämnda att komma med hård kritik.

Efter att förhandlingarna strandat menar Moderaterna att orsaken var att Socialdemokraterna till slut drivit Miljöpartiets politik.

– Man lät det minsta partiet bestämma över det största för att behålla regeringsmakten, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M).

Rikard Larsson, som lett Socialdemokraternas arbete i kommittén, håller inte med om att samarbetet med Miljöpartiet påverkat.

– Jag har haft de socialdemokratiska utgångspunkterna, det socialdemokratiska budet. Det har jag förhandlat på, så jag har inte haft med mig någon annan politik än den socialdemokratiska.

Det har inte handlat om en ”grön elefant” ?

– Jag har i alla fall inte sett någon.

Rikard Larsson (S) efter migrationskommitténs möte. Bild: Ali Lorestani/TT
Rikard Larsson (S) efter migrationskommitténs möte. Bild: Ali Lorestani/TT

Varför har partierna inte kunnat enas?

Bevisen på att förhandlingarna brakat samman kom den 6 juli.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson höll då först en presskonferens där han meddelade att hans parti skulle lägga fram ett alternativt förslag till migrationskommittén.

Därefter meddelade Maria Malmer Stenergard (M) att förhandlingarna med Socialdemokraterna nått vägs ände.

Moderaterna menar att Socialdemokraterna inte velat kompromissa i frågor som Moderaterna anser vara avgörande för en mer stram invandringspolitik: Ett utsatt volymmål för invandringspolitiken och skarpare försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Socialdemokraterna hade velat se att Sverige tar emot sin andel av flyktingmottagandet i EU – men inte mer.

– Moderaternas diskussioner kring volymmål utgick från så pass låga siffror att vi inte ens tar vårt ansvar, säger Rikard Larsson (S).

Han tror att en bred uppgörelse aldrig var intressant för Moderaterna.

– Det tycker jag också har varit tydligt under hela kommitténs arbete, när man sett kampanjer som Moderaterna drivit gentemot Socialdemokraterna. Vill man komma överens om svåra och viktiga frågor ska man nog inte driva kampanjer mot dem man vill komma överens med. Så min bild är att de inte ville.

Menar du att det handlar om Moderaternas ovilja att kompromissa, snarare än er syn på politiken?

– Det är klart att det säkert är en kombination. Vi var villiga att kompromissa på en del, och visade också det genom att lägga bud.

Maria Malmer Stenergard (M) efter tisdagens möte på Riddarholmen. Bild: Ali Lorestani/TT
Maria Malmer Stenergard (M) efter tisdagens möte på Riddarholmen. Bild: Ali Lorestani/TT

Maria Malmer Stenergard (M) håller inte med om att hennes parti låst fast sig.

– Nej, det skulle jag verkligen inte säga. De som var i rummet vet att vi lade kompromissförslag på kompromissförslag, och också ett bud sista dagen som Socialdemokraterna valde att säga nej till. Vi fick samtidigt inte ett enda motbud att ta ställning till. Jag kan bara beklaga det.

Rikard Larsson (S) tror att ni aldrig velat enas.

– Jag har förstått att de är väldigt intresserade av att sätta den bilden, men det stämmer inte. Vi har arbetat stenhårt sedan vi satte oss i utredningen, lagt många konstruktiva förslag, kompromissat och förhandlat. Det gick inte, jag är ledsen för det, men man kan inte beskylla Moderaterna för att inte ha försökt.

LÄS MER: Löfven säger nej till årligt asylmål

Vad var helhetsförslaget?

Kommitténs opolitiska sekretariat tog fram ett förslag som presenterades i maj 2020. Det var innehållet i detta som partierna framför allt har haft att utgå från i förhandlingarna sedan dess.

Förhandlingarna landade dock inte i något helhetsförslag. Åsikterna skilde sig för mycket mellan partierna. Vissa av de ursprungliga punkterna plockades bort helt medan andra kommer läggas fram enskilt.

Vad händer nu?

Migrationskommittén kommer att lägga betänkandet i augusti, vilket därefter ska behandlas av regeringen. Riksdagen kommer senare att få en proposition att ta ställning till.

Maria Malmer Stenergard (M) menar att hennes parti kommer att ställa sig bakom de delar de anser vara bra, men hade önskat något annat.

– Jag är rädd att vi får ett lappande och ett lagande igen. Det blev inte den helhetsprodukten som Sverige hade behövt. Vi har decennier av misslyckad invandrings- och integrationspolitik bakom oss. Nu hade vi chansen att ta ansvar över blockgränserna, men Socialdemokraterna mäktade inte med. Det kommer snart behövas ett helhetsgrepp, det gör man inte i den här utredningen.

Rikard Larsson (S) hade också hellre sett en bred uppgörelse, menar han.

– Det finns ingen konstellation bland partierna som står bakom helheten i förslaget, utan det är hoppande majoriteter mellan olika förslag. Vi är det enda partiet som står bakom samtliga punkter i förslaget.

Fanns möjligheten att komma överens?

Invandringspolitiken har varit en omstridd fråga i flera år. Rikard Larsson (S) hade ändå förhoppningar om en bred uppgörelse.

– Jag tror nog inte att så väldigt många gav oss goda odds på att lyckas, och jag tycker det är synd att vi inte nådde hela vägen in i mål. Jag tycker ändå att det var mer i våra diskussioner som förenade oss.

Maria Malmer Stenergard (M) hade också hoppats på en bred samsyn.

– Jag tyckte faktiskt att det fanns ovanligt goda förutsättningar.

LÄS MER: Migrationsforskaren om strandade förhandlingarna: ”Utsiktslöst från start”

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.